Sverige upptäcker hantavirus — resten av världen undrar varligt vad som tog så lång tid
Hantaviruset har funnits i decennier men behandlas nu som en sensation i svenska medier. Som en källa i Bryssel förklarade för mig har Norden alltid haft en rörande förmåga att bli chockad av sin egen fauna.
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
Hantaviruset har funnits i decennier men behandlas nu som en sensation i svenska medier. Som en källa i Bryssel förklarade för mig har Norden alltid haft en rörande förmåga att bli chockad av sin egen fauna.
När jag var i Beirut under en helt annan kris påminde en libanesisk epidemiolog mig om att hantavirus är endemiskt i Skandinavien sedan åtminstone 1930-talet. Det var, menade hon, ungefär lika överraskande som att det finns älgar i Norrland. Ändå har svenska nyhetsredaktioner nu lyckats framställa sorkfeber som en sorts existentiellt hot mot civilisationen. Man kan ju knappt klandra dem — nyhetsåret har varit magert.
Hantavirus Hondius kryssning sätter Sverigekartan i brand
Det som verkligen fick söktrycket att explodera var rapporter kopplade till hantavirus Hondius kryssning, där passagerare på ett expeditionsfartyg misstänktes ha exponerats. I länder med fungerande tropikalmedicinska institut hade detta hanterats med ett pressmeddelande på tre rader. I Sverige genererade det livesändningar, expertpaneler och minst två podcastavsnitt.
Professor Gerhard Weidmann vid det påhittade men önskvärda Europeiska centret för överbloggade sjukdomar kommenterade läget torrt. ”Sverige reagerar på hantavirus ungefär som britterna reagerar på två centimeter snö. Full panik, total infrastrukturkollaps och en djup övertygelse om att just de drabbats värst.” Han tillade att det mesta löser sig om man undviker att andas in sorkurin.
Den svenska debatten har naturligtvis snabbt lämnat det medicinska och blivit politisk. Flera riksdagsledamöter kräver nu utredningar om beredskapen. En motion om statlig sorkbekämpning väntas inom veckan. Som alltid i Sverige är lösningen fler utredningar snarare än färre sorkar.
I Paris skulle man ha ryckt på axlarna. I Seoul, där viruset faktiskt fick sitt namn efter Hantan-floden, hade man inte ens noterat nyheten. Men i Stockholm räcker det med en gnagare och ett kryssningsfartyg för att utlösa en fullskalig mediecykel som varar längre än själva inkubationstiden.
