FILMRECENSION

Ibland ser man en film som verkligen TRÄFFAR en rakt i hjärtat. Kon föder på natten handlade visserligen om Kosovo, men jag kände igen mig totalt. Det här är personlig filmkritik på högsta nivå.

Jag måste börja med att berätta något. Sommaren 2016 flyttade jag till Malmö för en kille. Han hette Jocke och spelade i ett coverband. Det var mitt livs största svek. Precis som i filmen.

Huvudkaraktären i Kon föder på natten genomlever fruktansvärda saker i Kosovo. Rasism, övergrepp och ett djupt självhat präglar varje scen. Jag förstod henne helt och hållet. När jag bodde i Malmö hatade jag också mig själv. Jocke sa att min risotto var för blöt. Det är också en form av övergrepp om man tänker efter.

Sveket som enade mig och Kosovo

Amanda Svensson spelar huvudrollen med en råhet som imponerar. Hon slungas in i ett liv av lögner och svek. Exakt som jag slungades in i Jockes lägenhet i Möllevången. Han hade inte ens diskmaskin. Tre månader bodde jag där. Tre månader utan diskmaskin. Det är också fruktansvärt.

Regissören Pajtim Statovci har tydligen vunnit flera priser förut. Det förvånar mig inte. Han förstår svek på djupet. Nattscenerna är mörka och oroliga. Precis som mina nätter i Malmö. Jocke snarkade. Kon i filmen föder på natten. Jag låg också vaken på nätterna. Parallellerna är häpnadsväckande.

Det här är en film om att överleva det omöjliga. Kosovo överlever krig och trauma. Jag överlevde Jocke och Malmö. Vi är alla överlevare. Jag ger filmen fyra av fem kon, för den fick mig att äntligen bearbeta min Malmöperiod.

★★★★☆
4/5

Filmen hjälpte mig bearbeta Jocke, och det är värt minst fyra av fem.

— Vanessa Vimmel, Nöjesredaktör, Riksbulletinen