Vid en välbevakad pressträff meddelade finansminister Elisabeth Svantesson att Sverige befinner sig i den värsta energikrisen i modern tid, men att Sverige påverkas mindre än andra och inte befinner sig i någon egentlig kris. Riksbulletinen har tagit del av logiken.

Krisen definieras

Enligt de uppgifter Riksbulletinen har kunnat inhämta rör det sig om en situation som är tillräckligt allvarlig för att motivera 17,5 miljarder kronor i lånefinansierade stöd, men inte allvarlig nog för att kallas kris i ordets vedertagna bemärkelse. Finansministern beskriver läget som en lågkonjunktur som är väldigt utdragen, vilket experter inom semantik bedömer som ett påstående utan mätbar falsifieringsgrund. Nordeas chefsekonom Annika Winsth konstaterade torrt att det är krispolitik men inte kris, ett uttalande som finansdepartementet ännu inte bemött med en motdefinition.

Stödet är riktat, om man räknar alla

Av de 17,5 miljarderna går 7,7 miljarder till sänkta bränsleskatter, en åtgärd som finansministern försvarar med argumentet att den påverkar många. På följdfrågan om huruvida en åtgärd som påverkar alla per definition är riktad svarade Svantesson att det är snabbt och enkelt. Riksbulletinen kan bekräfta att detta är korrekt. Ytterligare 6,5 miljarder kronor öronmärks för att halvera biljettpriser i kollektivtrafiken under andra halvåret, en åtgärd som bedöms gynna pendlare, turister, skolelever och samtliga övriga medborgare med tillgång till en busshållplats. Resterande medel fördelas till bönder, flyget och ett elstöd vars exakta mottagarkrets ännu inte bekräftats men som förmodas inkludera hushåll med elektricitet.

Ekonomer oeniga om verklighetens beskaffenhet

Finanspolitiska rådet har riktat kritik mot regeringens åtgärder och pekat på att tillfälliga skattesänkningar riskerar att elda på inflationen. Finansministern slår tillbaka mot denna analys och uppger att det inte är en vanlig lågkonjunktur. Riksbulletinen har begärt en definition av en ovanlig lågkonjunktur men ännu inte erhållit svar. Nordeas chefsekonom å sin sida ställer sig frågande till åtgärderna, ett förhållningssätt som beskrivs som ovanligt öppet inom svensk nationalekonomi.

Regeringens uppdrag tydliggjort

Finansministern sammanfattade läget med att uppdraget är att bryta lågkonjunkturen, att stöden måste vara tillfälliga och riktade, samt att Sverige påverkas men påverkas mindre. Riksbulletinen bedömer att dessa tre påståenden är sinsemellan förenliga under tillräckligt generösa definitioner av orden tillfällig, riktad och påverkas. Ändringsbudgeten beräknas träda i kraft inom kort, varefter det är oklart om krisen, icke-krisen eller den ovanliga lågkonjunkturen förväntas bete sig annorlunda.