FILMRECENSION

Äntligen en film om Julius Caesar och hans vänner! Jag hade hört att Joel Halldorf regisserat något nytt och jag älskar ju hans tidigare verk, bland annat Mamma Mia. Jag sprang direkt till biografen och hann dessutom hem till Melodifestivalen i tid, nästan.

Filmen handlar alltså om Judas, som jag tror är spelad av den där killen från Twilight. Han var väldigt snygg i alla fall. Håret var perfekt under hela filmen, vilket imponerade mig enormt som analytisk recensent.

Prosan i filmen var skir, precis som tidningen skrev. Jag vet inte exakt vad skir betyder men det lät bra och stämningen var verkligen skir. Niklas Rådström, som jag tror är samma person som regisserade Titanic, har en fantastisk känsla för sånt.

Popcornen räddade kvällen — men Jesus var lite tråkig

Jag måste säga att saltet på popcornen var perfekt avvägt. Det är viktigt för filmupplevelsen och det brukar jag alltid notera i mina djupgående analyser. Den karamelliga varianten hade faktiskt passat bättre till en film om Rom.

Jesu sista dagar kändes lite långa om jag ska vara ärlig. Det hände inte så mycket i mitten och jag kollade på klockan lite för att räkna ut om jag hann med Melodifestivalens andra deltävling. Jag hann, precis. Judas däremot var väldigt karismatisk och borde ha fått ett eget snacksprogram.

Sammanfattningsvis är detta en djup film om vänskap, förräderi och italiensk matkultur. Niklas Halldorf, eller vad han nu heter, är ett geni. Jag ger filmen fyra av fem stjärnor, och det är ett välgrundat och intellektuellt beslut.

★★★★☆
4/5

Fyra stjärnor eftersom popcornen var perfekta och killen från Twilight hade fantastiskt hår.

— Vanessa Vimmel, Nöjesredaktör, Riksbulletinen