Riksbanken meddelade att räntan kan komma att höjas beroende på hur kriget utvecklas. Beskedet välkomnades av landets bolånetagare som äntligen fått en geopolitisk anledning att ligga vakna om nätterna.

Å ena sidan finns det en logik i Riksbankens resonemang. Krig driver upp energipriser, stör leveranskedjor och skapar inflationstryck. Å andra sidan innebär det att svenska familjer nu måste följa frontlinjer i Ukraina för att beräkna sin månadskostnad. Men framför allt bekräftar det en ny era där penningpolitiken styrs av faktorer som ingen i Sverige kan påverka det minsta.

Bolånekalkylatorn behöver kartmodul

Riksbankens biträdande informationsstrateg Göran Hedgesson förklarade läget vid en pressträff. ”Vi vill vara transparenta med att vi egentligen inte vet vad vi ska göra”, sa Hedgesson. ”Men vi tycker det låter seriöst att koppla det till kriget istället för att bara säga att vi gissar.” Han tillade att Riksbanken överväger att prenumerera på en geopolitisk nyhetstjänst.

Optimistiska bedömare pekar på att Sverige har starka statsfinanser och en relativt motståndskraftig ekonomi. Det stämmer. Men starka statsfinanser i en värld av geopolitisk kaos är ungefär som att ha bra hälsa på Titanic. Man mår utmärkt ända tills man inte gör det längre.

Strukturellt sett avslöjar beskedet något djupare om svensk penningpolitik. Riksbanken har de senaste åren motiverat räntebeslut med pandemi, inflation, krigsoro och nu alltså krigets fortsatta utveckling. Mönstret är tydligt. Varje ny global kris blir en ny förklaring till varför räntan inte kan vara där folk vill ha den.

Den pessimistiske Handelsbankenekonomen som jag talade med summerade det bäst. Sänks räntan kommer inflationen tillbaka. Höjs räntan kväver man bostadsmarknaden. Och förblir den oförändrad har den ändå fel nivå. Sveriges bolånetagare kan alltså tröstas av att oavsett vad som händer i Donbass kommer deras privatekonomi att vara under press — det är bara motiveringen som varierar.

— Per-Erik Underskott, Ekonomikorrespondent, Riksbulletinen