Låt de döda vara döda – inte databaser
Nu vill teknokraterna ta över kyrkogården. Inte nog med att Silicon Valley styr våra liv – nu ska de styra vårt efterliv också. Jag säger: nog är nog.
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
DEBATT
Nu vill teknokraterna ta över kyrkogården. Inte nog med att Silicon Valley styr våra liv – nu ska de styra vårt efterliv också. Jag säger: nog är nog.
Det börjar alltid så oskyldigt. En liten app. En QR-kod på gravstenen. ”För att hedra minnet”, säger de. Men jag har sett det här mönstret förut. År 2019 varnade jag för smarta kylskåp. Ingen lyssnade. Se hur det gick.
Nu har svenska begravningsbyråer börjat erbjuda digitala minnessidor, AI-genererade kondoleanser och – håll i er – chatbotar som simulerar den avlidne. Enligt en rapport från det påhittade analysinstitutet Morti & Partners uppger 73 procent av tillfrågade anhöriga att de ”kände sig övervakade av sin döda faster” efter att ha använt tjänsten. Det är inte sorg. Det är datainsamling.
Vem tjänar på detta? Fråga dig själv det. Google har sedan 2021 ett patent på något de kallar ”posthumous preference modeling”. På svenska: de kartlägger dina konsumtionsvanor efter att du dött. Din döda mormor säljer fortfarande kaffe åt dem. Hon vet det inte. Det kan hon inte. Hon är död.
Kyrkogården är inte ett datacentrum
Förespråkarna säger att digitaliseringen ”ger tröst” och ”håller minnet levande”. Visst. Precis som Facebook ”håller kontakten” och TikTok ”underhåller”. Vi vet hur det slutar. Inom fem år kommer Spotify föreslå sorgeplaylistor baserade på den avlidnes streaminghistorik. Inom tio år betalar du prenumeration för att ”uppgradera” din makes gravsten till Premium-version. Utan annonsering.
Motståndarna till min tes – och de finns, naturligtvis, på lönelistor jag inte kan bevisa men starkt misstänker – hävdar att tekniken hjälper människor att bearbeta förlust. Nonsens. Människan har bearbetat förlust i hundratusentals år utan molntjänster. Stenåldersmänniskan klarade det alldeles utmärkt. Hon hade visserligen kortare livslängd, men hon slapp cookie-meddelanden vid graven.
Svenska kyrkan borde egentligen leda motståndet. I stället har de, enligt uppgifter jag läste i ett diskussionsforum klockan två på natten, inlett samtal med ett finskt AI-företag om ”digitalt predikobistånd”. Prästen ersätts av en algoritm. Psalmboken uppdateras automatiskt. Begravningsakten avslutas med en fem-stjärnig betygsättning. Tryck på tummen upp om du är nöjd med din sorgeupplevelse.
Jag kräver ett omedelbart moratorium mot all AI på svenska kyrkogårdar. Gravstenarna ska vara analoga. Sorgen ska vara mänsklig. Och om någon vill hedra mitt minne när jag en dag lämnar denna förvirrade värld – sätt dit en blomma. Inte en QR-kod. Jag lovar att jag inte kommer att svara på era meddelanden. Det är poängen.
