Riksbanken introducerar ny geopolitisk räntemodell: ’Vi kastar tärning vid varje väpnad konflikt’
Riksbanken meddelar att räntan kan komma att höjas beroende på hur kriget utvecklas. Beskedet innebär att svenska bolånetagare nu har ytterligare en anledning att följa konflikter de inte kan påverka.
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
Riksbanken meddelar att räntan kan komma att höjas beroende på hur kriget utvecklas. Beskedet innebär att svenska bolånetagare nu har ytterligare en anledning att följa konflikter de inte kan påverka.
Att penningpolitiken styrs av globala faktorer är i sig inget nytt. Å ena sidan har Riksbanken alltid beaktat omvärldsläget i sina prognoser. Å andra sidan har det sällan formulerats så tydligt att din boränta beror på artilleriinsatser i fjärran länder. Men framför allt visar beskedet att den svenska räntebanan nu har fler okända variabler än en gymnasieekvation.
Bolånetagare uppmanas följa frontlinjen
Riksbankens biträdande analytiker Lars-Göran Spåkula förklarade situationen vid en pressträff. «Vi har länge använt sofistikerade modeller för att sätta räntan», sa Spåkula. «Nu kompletterar vi dem med en daglig genomgång av Reuters konfliktkartor. Det ger en mer holistisk bild, om man bortser från att ingen vet vad som händer imorgon.» Han tillade att osäkerheten i sig var den enda säkra faktorn.
Det finns naturligtvis de som menar att marknaden redan har prisat in krigsrisken. Optimistiska bedömare pekar på att inflationen faktiskt har dämpats under våren. Det är ett rimligt argument. Problemet är att dämpade inflationssiffror i en värld av eskalerande konflikter mest påminner om lugnet i ögat på en orkan.
För den genomsnittliga svenska familjen innebär beskedet en ny vardaglig kalkyl. Tidigare räckte det att oroa sig för KPI, arbetslöshet och bostadspriser. Nu ska hushållen även väga in geopolitiska scenarion de saknar all kontroll över. Det är som att bli ombedd att budgetera utifrån väderleksrapporten för en kontinent man aldrig besökt.
Ekonomiprofessor Birgit Nedström vid Lunds universitet är inte förvånad. «Riksbanken har i praktiken alltid reagerat på saker de inte kan styra», konstaterar hon. «Det nya är att de nu säger det högt. Det är antingen radikal transparens eller en resignationens presskonferens.» Nedström bedömer att risken för stagflation har ökat påtagligt sedan årsskiftet.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att den svenska räntan nu styrs av krig, inflation, arbetsmarknad, valutarörelser och en generell osäkerhet som ingen kan kvantifiera. Riksbanken har med andra ord bytt ekonomisk vetenskap mot en sorts meteorologi — fast med sämre träffsäkerhet och högre insatser.
