Riksbanken inför nytt styrmedel: geopolitisk oro ersätter inflationsdata som beslutsunderlag
Riksbanken meddelar att räntan kan höjas beroende på kriget, vilket innebär att svenska bolånetagare nu har ytterligare en variabel de inte kan kontrollera att oroa sig för. Analysmodellen "vänta och se vad som händer i världen" beskrivs internt som ett paradigmskifte.
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
Riksbanken meddelar att räntan kan höjas beroende på kriget, vilket innebär att svenska bolånetagare nu har ytterligare en variabel de inte kan kontrollera att oroa sig för. Analysmodellen ”vänta och se vad som händer i världen” beskrivs internt som ett paradigmskifte.
Å ena sidan finns det en logik i Riksbankens resonemang. Krig driver upp energipriser, stör leveranskedjor och skapar inflationstryck som centralbanker måste hantera. Å andra sidan innebär beskedet att familjen Andersson i Norrköping nu förväntas följa utvecklingen kring riksbanken ränta Iran krig med samma intensitet som de följer Melodifestivalen. Men framför allt handlar det om en centralbank som öppet erkänner att den inte vet vad den ska göra härnäst.
Beredskap genom vag formulering
Formuleringen ”kan höjas beroende på” är i sig ett retoriskt mästerverk. Den säger allt och ingenting samtidigt. Det är som att en läkare skulle meddela att du ”kan behöva opereras beroende på vädret i Turkmenistan”. Riksbanken har dock lång erfarenhet av att formulera sig tillräckligt vagt för att aldrig tekniskt sett ha fel.
”Vi befinner oss i ett läge där prognoserna är osäkra, men osäkerheten är helt i linje med våra prognoser om osäkerhet”, säger Gudrun Svantesson, fiktiv biträdande avdelningschef för Riksbankens enhet för omvärldsberoende räntekänslighet. Hon betonar att enheten arbetar dygnet runt med att bevaka konflikter som eventuellt kan leda till beslut som möjligen kan fattas vid ett framtida sammanträde.
Det finns förstås optimistiska röster. Vissa ekonomer pekar på att svensk ekonomi visar tecken på återhämtning och att arbetsmarknaden håller emot. Siffrorna ser faktiskt relativt bra ut — vilket historiskt sett brukar vara det säkraste tecknet på att en vändning nedåt är nära förestående. Goda nyckeltal i kombination med geopolitisk instabilitet är ungefär som att ha en fin solbränna samtidigt som barometern pekar på storm.
Den pessimistiska tolkningen är dock mer övertygande. Skulle konflikten eskalera väntar stigande räntor ovanpå en redan pressad bostadsmarknad. Skulle konflikten inte eskalera har Riksbanken ändå planterat tillräckligt med osäkerhet för att dämpa konsumtionsviljan. Det är ett scenario där kriget inte ens behöver påverka ekonomin — det räcker att Riksbanken säger att det kan göra det.
Svensk penningpolitik styrs numera av en enkel princip: allt kan hända, ingenting är säkert, och din boränta beror på saker som ligger bortom varje rimlig kontroll — ungefär som den alltid har gjort, men nu säger man det högt.
