EU-kommissionen kallar nu USA en opålitlig handelspartner efter Trumps senaste tullhot. Kontinenten som överlevt två världskrig upptäcker att den transatlantiska relationen kräver mer än gemensam smak för hamburgare.

När jag var i Beirut 2019 förklarade en libanesisk kryddhandlare något för mig som EU-toppen uppenbarligen missat. ”Alla handelspartner är opålitliga”, sa han. ”Skillnaden är att amerikanerna inte ens låtsas.” Det var en insikt värd mer än tusen vitböcker från Bryssel.

Som en källa i Bryssel förklarade för mig över en alltför dyr Chablis: situationen är ”utan motstycke”. Att Trump tullar EU handel oförutsägbar är förstås bara nyheter i länder som fortfarande tror att regelbaserad världsordning är mer än en PDF ingen läst. I till exempel Argentina eller Turkiet hade man ryckt på axlarna och beställt en till espresso.

Sverige förbereder sig genom att tillsätta utredning

I Stockholm — denna charmiga småstad vid Mälarens strand — har reaktionerna varit förutsägbart svenska. Handelsminister Johan Forssell meddelade att regeringen ”följer utvecklingen noga”. Riksdagens EU-nämnd har enligt uppgift bokat ett extrainsatt möte som tidigast kan hållas i september. Den svenska beredskapen inför globala kriser påminner alltjämt om att ställa sig i kö för en apokalyps.

Professor Gundula Freistadt vid Wiens handelshögskola, specialist på transatlantiska relationer, var dock uppfriskande rakt på sak. ”EU kallar USA opålitligt ungefär vartannat år. Sedan köper vi deras vapen och streamingtjänster ändå”, konstaterade hon. ”Det är som att klaga på sin frisör men aldrig byta salong.”

Det verkligt fascinerande är förstås inte att USA agerar oförutsägbart. Det har man gjort sedan Boston Tea Party. Det fascinerande är att europeiska politiker fortfarande framställer varje nytt utspel som en överraskning. I diplomatiska kretsar i Genève kallas fenomenet ”strategisk amnesi” — förmågan att glömma allt som hände före senaste toppmötet.

EU väntas nu svara med en kombination av djup oro, gemensamma uttalanden och absolut ingenting konkret — en strategi som åtminstone har fördelen att vara fullständigt förutsägbar.