Mordutredning inledd efter att svensk ekonomi hittats livlös — Riksbankschefen pekas ut som nyckelvittne
Den svenska ekonomin ska enligt uppgifter ha påträffats i ett tillstånd som experter beskriver som stagflation. Riksbankschefen själv vittnar om att utvecklingen gått i en tydlig riktning, men hävdar att han bara bevakade brottsplatsen. Ingen har ännu gripits, trots att fingeravtryck uppges finnas på samtliga räntebeslut.
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
Den svenska ekonomin ska enligt uppgifter ha påträffats i ett tillstånd som experter beskriver som stagflation. Riksbankschefen själv vittnar om att utvecklingen gått i en tydlig riktning, men hävdar att han bara bevakade brottsplatsen. Ingen har ännu gripits, trots att fingeravtryck uppges finnas på samtliga räntebeslut.
Det var vid en rutinmässig presskonferens som det makabra fyndet gjordes. Riksbankschefen Erik Thedéen ska enligt uppgifter ha konstaterat att ekonomin rör sig mot stagflation — ett tillstånd där tillväxten dör men priserna vägrar följa med i graven. Vem bar ansvaret? Och varför verkade ingen förvånad?
Offret hade visat tecken på vanvård sedan länge
Redan vid obduktionen av första kvartalets BNP-siffror noterades blåmärken. Inflationen ska ha varit ihållande medan tillväxten, vittnar källor om, knappt hade puls. Trots detta uppges Riksbanken ha fortsatt behandlingen med vad en källa beskriver som ”hopp och vaga formuleringar”. Frågan kvarstår: var detta dråp eller underlåtenhet att hjälpa?
”Jag vill vara tydlig med att vi inte mördade ekonomin — vi observerade bara noggrant medan den slutade andas”, ska en högt uppsatt tjänsteman på Riksbanken ha sagt under vad som beskrivs som ett informellt förhör vid kaffeautomaten. Vederbörande ska därefter ha bett om anonymitet samt en kanelbulle.
Motivbilden är komplex. Vittnen pekar åt flera håll samtidigt — mot globala tullar, mot inhemsk bostadspolitik, mot den svaga kronan. Men den erfarna kriminologen Maj-Britt Indicium vid Lunds universitet ser ett mönster. ”Stagflation är inget passionsbrott”, säger hon. ”Det kräver åratal av systematisk inkompetens från flera aktörer i samverkan.”
Oppositionspartier uppges ha krävt en oberoende utredning, dock först efter att de kontrollerat huruvida de själva satt i regering under den aktuella perioden. Svaret visade sig vara besvärande. Utredningen bordlades till hösten.
Vid Riksbulletinens pressläggning hade ännu ingen erkänt brottet, vilket gör det till den längsta ouppklarade ekonomiska härvan sedan någon bestämde att Sverige inte behövde euron — ett cold case som fortfarande saknar misstänkt, motiv och framför allt ånger.
