Burkina Fasos militärjunta meddelar att landets befolkning bör sluta längta efter demokrati och i stället fokusera på viktigare saker. Det är ett budskap som, enligt experter, historiskt sett brukar levereras av personer med mycket stora solglasögon och ännu större axelklaffar. Sverige reagerar med en pressrelease.

Ibrahim Traoré, som tog makten i en statskupp 2022, förklarade i helgen att demokrati är ett västerländskt påhitt som inte passar Burkina Faso. Han uppmanade medborgarna att i stället sätta sin lit till militärens visdom och effektivitet. Expertsamhället reagerade med en blandning av igenkänning och trötthet.

– Det här är klassisk auktoritär kommunikation, säger Jean-Baptiste Compaore, statsvetare vid Université de Ouagadougou och ingen relation till den tidigare diktatorn med samma efternamn. – Man ersätter ett system som låter folk rösta med ett system som låter folk lyda. Vi har ett ord för det i Frankrike: ’vanligt’.

Sverige skickar orolig tweet

Utrikesdepartementet i Stockholm kallade in Burkinas ambassadör för ett ’allvarligt samtal’. Samtalet varade i tjugosju minuter och resulterade i en gemensam fika. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard beskrev mötet som ’konstruktivt och framåtblickande’, ett ordval som i diplomatins värld betyder ungefär ingenting.

I Bryssel uttryckte EU-kommissionen ’djup oro’, vilket är EU-kommissionens standardinställning. Enligt källor nära kommissionen hade man precis avslutat ett liknande möte om Ungern och hann knappt byta presentationsbilder. Den franska regeringen, vars militär nyligen utvisades ur Burkina Faso, kommenterade inte.

Det är värt att notera att Frankrike styrde Burkina Faso i decennier utan ett enda demokratiskt val. Men det var förstås en helt annan sak. Det kallade man ’civilisationsuppdrag’.

Sverige överväger nu ett biståndsprogram för att lära Burkinas befolkning vad demokrati är, ett ämne som svenska politiker själva verkar revidera löpande inför varje valrörelse.

— Sonja Avvikelse, Utrikesredaktör, Riksbulletinen