Burkina Fasos militärledare Ibrahim Traoré har med beundransvärd ärlighet meddelat att demokrati är ett avslutat kapitel för landet. Det är sällan en statschef kommunicerar sin agenda så rakt på sak. I de flesta länder tar den processen betydligt längre tid och kallas valrörelse.

Kapten Ibrahim Traoré, som tog makten i en statskupp 2022, höll nyligen ett tal där han uppmanade medborgarna att lägga demokratiska ambitioner åt sidan. Budskapet var tydligt: folket bör fokusera på annat. Exakt vad framgick inte lika tydligt.

Experter imponerade av transparensen

Den franske statsvetaren Jean-Luc Désillusion vid Sciences Po i Paris ser ett mönster. ”Det anmärkningsvärda är inte beslutet, utan ärligheten,” säger han. ”De flesta regeringar gör samma sak men kallar det reformarbete.”

I Västafrika har flera militärjuntor de senaste åren tagit makten i Mali, Niger och Burkina Faso. Analytiker beskriver det som en regional trend. Sverige beskriver det som ”djupt oroande” i ett pressmeddelande som ingen läser.

Utrikesdepartementet i Stockholm kallade in Burkina Fasos ambassador för ett samtal. Ambassadören påpekade att Burkina Faso inte har någon ambassad i Stockholm. UD meddelade att man tar frågan på största allvar.

FN:s råd för mänskliga rättigheter planerar att anta en resolution som ”uttrycker oro”. Enligt insatta källor väntas resolutionen ha ungefär samma praktiska effekt som en tidigare resolution från 2019, som ingen längre minns.

Burkina Faso är det sjuttonde landet i världen som officiellt avråder sin befolkning från demokrati. Sverige är ännu inte på listan, men riksdagsledamöter jobbar hårt på att minska förtroendet inifrån.