En känd techprofil menar att Sveriges AI-strategi inte kommer att sluta väl. Regeringen tolkade uttalandet som ett starkt köpsignal och aviserade fördubblad budget.

Å ena sidan finns det goda skäl att lyssna på kritiken. Svenska AI-bolag har länge levt på en kombination av riskkapital, optimism och pressmeddelanden. Å andra sidan har just den kombinationen historiskt sett burit hela den svenska techsektorn. Men framför allt är det värt att notera att varningar från techprofiler i regel kommer ungefär arton månader efter att de själva investerat.

Stockholm AI-boom möter verkligheten — eller åtminstone ett seminarium

Fenomenet kring Stockholm AI-boom Northzone Pärson har skapat en eufori som mest liknar bostadsmarknaden 2007. Investerare talar om paradigmskiften och strukturella omvälvningar. Samma investerare talade för tre år sedan om metaverse-paradigmskiften. Mönstret är bekant för den som orkar minnas.

Digitaliseringsminister Fiktiva Holmqvist kommenterade kritiken med sedvanlig klarhet. «Vi har tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda om vi behöver en ny arbetsgrupp för AI-risker,» sa Holmqvist. «Sverige ska vara bäst i världen på att hantera teknologier vi inte förstår. Det är vår konkurrensfördel.»

Det finns visserligen ljuspunkter. Flera svenska AI-startups visar imponerande tillväxtsiffror och genuint innovativa produkter. Problemet är att samma sak gällde för femton av de tjugo mest värderade svenska techbolagen år 2000. Fjorton av dem finns inte längre.

Kritikerna kan naturligtvis ha fel. Marknaden kan ha rätt, kapitalet kan vara rationellt allokerat och Sverige kan bli en global AI-supermakt. Men den som sätter hela pensionsportföljen på det scenariot bör åtminstone ha en reservplan som inkluderar en sommarstuga man kan odla potatis på.

— Per-Erik Underskott, Ekonomikorrespondent, Riksbulletinen