Kivra skickar inte längre bara andras räkningar utan börjar nu även betala ut sina egna. Att Kivra utdelning vinst ägare gör glada är årets minst överraskande nyhet sedan Postnord meddelade att ett paket blivit försenat.

Å ena sidan finns det något tillfredsställande med att ett bolag som digitaliserat den svenska brevlådan faktiskt genererar vinst. Kivra har på kort tid blivit en infrastrukturell självklarhet, ungefär som vatten i kranen eller köer på Systembolaget. Å andra sidan innebär utdelningen på 200 miljoner kronor att en handfull profiler nu plockar hem pengar varje gång en svensk öppnar en digital lönespecifikation. Det är, om man ska vara ärlig, en ganska elegant affärsmodell.

Profilerna som tjänar på att du öppnar din post

Bland ägarna återfinns välkända namn från svenskt näringsliv, personer som redan hade mer pengar än de flesta kommuner. Att de nu får ytterligare ett tillskott är knappast systemhotande i sig. Men det säger något om vår tid att den mest lönsamma posten i Sverige inte längre bärs av en brevbärare, utan av en app som visar dig att du har en obetald faktura från Telia.

Nationalekonomen Birgitta Kreditrisk vid Handelshögskolan i Jönköping ser dock risker. ”Problemet är inte att Kivra går med vinst, utan att vi byggt ett samhälle där privatpersoner betalar för privilegiet att ta emot kravbrev snabbare”, säger hon. ”Förr fick man åtminstone två dagars respit medan Postnord letade efter adressen.”

Optimister pekar på att Kivra minskar pappersförbrukningen och effektiviserar kommunikationen mellan myndigheter och medborgare. Det stämmer förmodligen. Men framför allt har bolaget lyckats med konststycket att göra sig oundgängligt utan att de flesta användare har en aning om vem som äger det. I en fungerande marknadsekonomi brukar det kallas ett monopolliknande läge. I Sverige kallas det digitalisering.

Regeringen har inte kommenterat utdelningen, vilket är förväntat. Att ifrågasätta ett techbolag som faktiskt fungerar vore att bryta mot den svenska grundregeln att bara reglera saker som redan gått sönder. Finansminister Elisabeth Svantesson har tidigare betonat vikten av att digitala tjänster ”bär sig själva”. Det gör Kivra, och lite till. De 200 miljonerna är beviset.

Kvar står den svenska medborgaren, som nu effektivt kan ta emot besked om höjd kommunalskatt, sänkt bostadsbidrag och kommande avgiftshöjningar — allt via en app som själv just bevisade att de riktiga pengarna alltid hamnar på andra sidan skärmen.

— Per-Erik Underskott, Ekonomikorrespondent, Riksbulletinen