Svenska lärosäten befinner sig i fritt fall efter att artificiell intelligens börjat rita om hela utbildningslandskapet. Studenter rapporterar existentiell kris. Ekonomer rapporterar något värre.

Signalerna har funnits länge. Nu är det för sent. Universitet och högskolor över hela landet tvingas omforma sina utbildningar i grunden, sedan AI gjort hälften av alla kurser obsoleta på under ett år.

Detta är inte bara en pedagogisk kris. Det är startskottet för en dominoeffekt som kommer att rasera den svenska ekonomin inifrån. När utbildningssektorn faller, faller skatteintäkterna. När skatteintäkterna faller, faller välfärden. Resten lämnas som en övning till läsaren.

”Vi visste inte vad vi höll på med” – och nu betalar vi priset

– Jag utbildade mig i fyra år till systemutvecklare, säger Björn Källström, 24, nyexaminerad och redan ersatt av en gratis chatbot. Han ser frågande ut. Det borde vi alla göra.

”Det här är sannolikt den mest underskattade ekonomiska chocken sedan finanskrisen 2008”, säger Marika Fjelldal, docent i ingenting vid Södertörns framtidsinstitut. ”Vi pratar om ett produktivitetsbortfall som kan motsvara upp till 340 miljarder kronor, möjligen mer, beroende på hur man räknar, vilket vi ännu inte vet hur man gör.”

Regeringen har ännu inte kommenterat situationen. Det är i sig ett svar. Varje dag utan åtgärd kostar Sverige uppskattningsvis tre kommuner, fyra forskningsanslag och en hel generation mellanchefer som aldrig kommer att existera.

Den existentiella krisen är alltså inte bara studenternas. Den är nationens. Och enligt mina beräkningar börjar vi känna den på börsen senast i mars.

— Per-Erik Underskott, Ekonomikorrespondent, Riksbulletinen