Zambias regering avbröt RightsCon dagarna före start utan att ge en förklaring som tålde dagsljus. Som en bekant vid FN-kontoret i Genève uttryckte det: ibland skyddar man rättigheter bäst genom att aldrig diskutera dem.

När jag var i Lusaka för tre år sedan sa en lokal journalist något som fastnade: ”Konferenser om frihet hålls alltid i länder som behöver öva.” Det var avsett som ett skämt. Nu har Zambias regering gjort det till officiell policy genom att helt sonika dra undan mattan för RightsCon, det möte som beskrivits som världens viktigaste korsning mellan teknik och mänskliga rättigheter.

Inställt möte, ostörd ordning

Tusentals aktivister, forskare och civilsamhällesorganisationer hade bokat flygbiljetter. Hotellen i Lusaka var fyllda. Sedan kom beskedet, bara dagar före invigningen, att evenemanget var inställt. Myndigheterna hänvisade till vaga säkerhetsskäl, den universella nödbromsen för regimer som fått kalla fötter.

Som en källa i Bryssel förklarade för mig över en alltför dyr espresso: ”Det geniala är att man inte ens behöver förbjuda yttrandefrihet. Man avbokar bara lokalen.” Metoden är elegant i sin enkelhet. Den kräver varken hemlig polis eller censurlagstiftning, bara ett telefonsamtal till konferenscentret.

Professor Miriam Okafor-Lindh vid det påhittade men trovärdiga Institutet för demokratisk scenografi i Dakar var inte förvånad. ”Zambia ville visa sig som Afrikas digitala fristad. Problemet uppstod när folk faktiskt tänkte prata fritt där,” sa hon. ”Det är som att bjuda grannen på middag och sedan byta lås.”

I Sverige hade händelsen förmodligen bemötts med en interdepartemental arbetsgrupp och en debattartikel i Dagens Nyheter undertecknad av fjorton personer. Men i den verkliga världen, den utanför Rosenbad, innebär avbokningen att regimer överallt just fick en ny sidohandbok i repression. Ingen tårgasbudget krävs. Inget internationellt fördömande följer, eftersom det tekniskt sett bara handlar om logistik.

RightsCon planerar nu att hitta en ny värdstad, vilket i praktiken innebär en ny regering villig att låtsas stå ut med granskning. Lusavas konferenscentrum står tomt och redo för bröllopsmässor. Mänskliga rättigheter, konstaterade min källa i Genève torrt, mår som bäst på papper — helst oläst sådant.

— Sonja Avvikelse, Utrikesredaktör, Riksbulletinen