Zambia ställer in konferens om mänskliga rättigheter — hävdar att tidpunkten inte passade för mänskliga rättigheter
Zambias regering avbröt världens största konferens om mänskliga rättigheter och teknik bara dagar före start. Arrangörerna fick veta att yttrandefrihet tyvärr inte gick att boka in den veckan.
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
Zambias regering avbröt världens största konferens om mänskliga rättigheter och teknik bara dagar före start. Arrangörerna fick veta att yttrandefrihet tyvärr inte gick att boka in den veckan.
När jag var i Lusaka förra året varnade en diplomat mig över en Mosi-öl: «Det enda som sprider sig snabbare än internet här är statens ångest över internet.» Den diplomaten hade uppenbarligen rätt. RightsCon, den årliga megakonferensen som samlar tusentals aktivister och techfolk, skulle i år hållas i Zambia. Nu har värdlandet dragit ur sladden med en timing som får till och med Lukasjenko att nicka igenkännande.
Censur som värdnation — en växande exportprodukt
Officiellt skyller Zambias myndigheter på «logistiska utmaningar». Som en källa i Bryssel förklarade för mig är det diplomatiska kodspråk för «vi insåg vad konferensen handlade om». Att Zambia RightsCon censur nu trendar på svenska Twitter är i sig en komisk paradox. Ett land som knappt syns i svensk debatt fick plötsligt uppmärksamhet — genom att ställa in en konferens om uppmärksamhet.
Mönstret är dock välbekant från Addis Abeba till Ankara. Auktoritära stater bjuder gärna in internationella forum för att polera fasaden. Sedan upptäcker de att gästerna faktiskt tänker prata om det forumet handlar om. Panik uppstår. Inbjudan dras tillbaka med samma elegans som en utcheckad hotellgäst som glömmer betala.
Professor Miriam Oduya-Kessler vid det påhittade men spirituellt verkliga Institutet för Kollapsad Gästfrihet i Genève kommenterade läget kärvt. «Att vara värd för en människorättskonferens och sedan ställa in den är som att öppna en brandstation och sedan förbjuda vatten», sa hon. «Det kräver en särskild sorts politisk kreativitet som vi i akademin bara kan beundra.»
I Sverige har reaktionerna varit förutsägbart fromma. Utrikesdepartementet uttryckte «oro» i ett pressmeddelande som sannolikt tog sju personer tre dagar att formulera. Som alltid behandlar Stockholm internationella frihetsfrågor som något man helst kommenterar i fotnötter. I Paris hade man åtminstone hunnit ge ut en tweet med utropstecken.
Konferensens arrangörer på Access Now söker nu en ny värdstad, vilket ger hopp åt alla huvudstäder som vill signalera öppenhet utan att faktiskt behöva leverera den. Den verkliga lärdomen är dock tidlös: bjud aldrig in människor som pratar om frihet om du inte tål vad de säger.
