Internationella riskkapitalister ser enormt potential i att omvandla den svenska huvudstaden till ett tekniknav i världsklass. Stockholms befintliga styrkor som bostadsbrist, byråkrati och mörker åtta månader om året nämns dock sällan i pitchdecken.

Nyheten att en framstående investerare vill göra Stockholm till Europas Silicon Valley har väckt stor entusiasm i tekniksverige. Visionen presenterades med sedvanlig kalifornisk övertygelse. Å ena sidan finns det goda skäl till optimism: Sverige har producerat flera globala teknikbolag. Å andra sidan har dessa bolag en tydlig tendens att flytta till just Kalifornien så fort de får råd.

Y Combinator-modellen möter svensk verklighet

Tanken att Stockholm Silicon Valley Y Combinator-modellen ska kunna replikeras vid Mälaren bygger på ett antal antaganden. Det första är att ingenjörer ska kunna bo i en stad där en etta i Farsta kostar mer än ett helt hus i Austin, Texas. Det andra är att riskkapital ska flöda fritt i ett land där Skatteverket betraktar optionsprogram som en personlig förolämpning. Strukturellt finns det utmaningar, konstaterar i princip alla som tittat närmare på frågan.

”Man ska inte underskatta Sveriges innovationskraft, men man ska absolut inte överskatta vår förmåga att behålla den”, säger Gunvor Hedlund, konjunkturanalytiker vid Handelshögskolan. ”Vi är fantastiska på att skapa startups. Vi är ännu bättre på att exportera dem till Delaware.”

Det finns förvisso ljuspunkter. Spotify finns kvar, åtminstone juridiskt. Klarna har nyligen börsnoterats. Investeringsklimatet ser på pappret lovande ut. Men som erfarna ekonomer vet är det ofta just när siffrorna ser som bäst ut som man bör kontrollera vad som döljer sig i fotnoterna. I detta fall döljer sig en arbetsmarknad med akut kompetensbrist och ett regelverk designat för sågverk snarare än mjukvaruföretag.

Framför allt kvarstår den grundläggande frågan som ingen visionär riktigt vill besvara. Silicon Valley byggdes under femtio år med Pentagon-pengar, ett subtropiskt klimat och total avsaknad av arbetsrätt. Stockholm har samrådsprocesser och vinterdepression. Att kalla detta en konkurrensfördel kräver en kreativitet som i sig kanske kvalificerar som innovation.

Men visionen lever, och det gör den alltid. Nästa kvartal presenteras sannolikt en ny plan för att göra Kista till nästa Shenzhen, Södertälje till nästa Bangalore, eller Norrköping till nästa vad som helst. Sveriges verkliga unicorn-fabrik är maskinen som producerar oändligt nya omprofileringsprojekt för platser som egentligen behöver fungerande kollektivtrafik.

— Per-Erik Underskott, Ekonomikorrespondent, Riksbulletinen