I ett banbrytande beslut har Netflix implementerat en multidimensionell prisrekalibrering över samtliga prenumerationsnivåer, vilket enligt bolagets egna prediktiva modeller kommer att maximera den långsiktiga värdepropositionen för samtliga stakeholders i ekosystemet.

Kjell Khod förklarar: Det är egentligen ganska enkelt om man förstår sig på dynamisk prissättningsarkitektur. Netflix har helt enkelt kört sina konsumentbeteendedata genom en sofistikerad neural nätverksmodell och låtit algoritmen fastställa det optimala extraktionspunktvärdet ur användarbasen. Resultatet blev en ökning på upp till 12,5 procent, vilket i lekmannatermer betyder att du betalar mer för exakt samma tjänst. Men att förklara det så vore ju oerhört reduktivt. Det handlar om en holistisk omstrukturering av den monetära feedbackloopen. Människor som fortfarande betalar med autogiro via sin bank borde egentligen inte ha rätt att klaga — de förstår uppenbarligen inte hur digitala värdeflöden fungerar. Det analoga tänket sitter djupt. Hade kunderna istället visualiserat sin Netflix-konsumtion som ett distribuerat datanätverk med adaptiva kostnadsnoder, hade prisökningen känts både logisk och rentav välkomnande. Algoritmen har talat. Det finns inget mer att diskutera.

— Kjell Khod, Chief Technology Correspondent, Riksbulletinen