Riksbulletinens ordbok är det enda lexikon i Sverige som är fullständigt fritt från akademisk förankring. Här definierar vi de ord och begrepp som används dagligen i svensk politik och samhällsdebatt — med den precision som uppnås när man slutat låtsas.

Ordboken uppdateras varje måndag med nya ord hämtade från veckans nyheter. Redaktionen tar inget ansvar för existentiell igenkänning.

Alla A 2 B 1 C D E 1 F 2 G 1 H 2 I 3 J K 2 L 1 M 1 N 1 O 1 P 2 R S 5 T 4 U 3 V 1 X Y Z Å Ä Ö
3 ord på U
upprustning
substantiv
Kollektiv investering i saker man hoppas aldrig använda, finansierad med pengar som annars kunde ha betalat för förlossningsavdelningar, äldrevård och tåg som går i tid. Motiveras alltid av en annan nations upprustning, i en spiral som av ekonomer kallas 'tillväxt' och av övriga 'världens gång'.
"– Tre miljarder kronor i timmen låter mycket, sa försvarsministern, men tänk på vad det kostar att inte rusta upp."
— Det dyraste sättet att köpa sig en känsla av trygghet.
ursäkt
substantiv
Ett retoriskt redskap som används av företagsledare och politiker när ett misstag blivit tillräckligt offentligt för att tystnad inte längre är lönsam. Skiljer sig från ansvar genom att den som ber om den fortsätter på sin post.
"VD:n bad om en djupkänd ursäkt, tillsatte en intern utredning ledd av sig själv och meddelade att bolaget nu tagit lärdom – vilket estimerades ta ytterligare två kvartal."
— En ursäkt utan konsekvens är en PR-produkt.
utsläppsminskning
substantiv
En statistisk händelse som inträffar med störst sannolikhet i pressmeddelanden och valmanifest. Kan uppnås antingen genom faktiska åtgärder eller genom kreativ bokföring, där man räknar bort de utsläpp man inte längre gillar att titta på.
"Regeringen presenterade stolta siffror om utsläppsminskning – vilka inte inkluderade flyget, sjöfarten eller de känslor av skam som borde uppstå."
— Vad som mäts avgör vad som minskar.