Skarsgård använder helvetesmetafor – kulturforskare ser tydliga kopplingar till Dantes Inferno och svensk förortspolitik
Stellan Skarsgårds helveteskritik mot regeringens kulturpolitik analyseras som vår tids viktigaste estetiska manifestation. Kulturforskare ser kopplingar till Dante.
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
I ett uttalande som redan hyllats som vår tids mest betydelsefulla estetiska manifestation har skådespelaren Stellan Skarsgård kategoriserat regeringens kultursyn som ’helt åt helvete’. Kulturvetare menar att ordvalet placerar Skarsgård i en direkt dialog med såväl Dante Alighieri som Strindbergs helvetesskildringar, och möjligen även IKEA-katalogen från 1997.
Det var under en intervju som Skarsgård framförde sin numera ikoniska kritik, ett uttalande som genast förvandlade den kulturpolitiska debatten till ett slags performativt konstverk i sig självt. Kulturforskaren Birgitta Semiotiksson vid Södertörns högskola menar att Skarsgårds val av just ’helvete’ som metafor är ’djupt signifikant’.
’Här ser vi en medveten dekonstruktion av det borgerliga bildningsidealet’, förklarar Semiotiksson. ’Genom att appropriera ett eskatologiskt laddat begrepp i en profan kontext genomför Skarsgård en subversiv akt som samtidigt blottlägger maktstrukturernas inneboende tomhet. Det är i princip Brecht, fast med bättre hårfäste.’
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) har ännu inte kommenterat uttalandet, men departementets pressekreterare meddelade att man ’noterat synpunkterna och ser fram emot fortsatt dialog med kultursektorn inom ramen för budgetprocessen’. En mening som av litteraturvetare redan analyserats som ett mästerverk av byråkratisk alienation.
Regeringspartiet Kristdemokraterna har dock reagerat starkt på helvetesreferensen. Partisekreterare Sven-Olof Djupvik menar i ett pressmeddelande att ’helvetet inte är något man ska kasta sig med i den offentliga debatten’ och att ’detta visar på kulturelitens förakt för vanligt folks trosuppfattningar’.
Till Riksbulletinen säger dock Skarsgård själv att han inte hade några djupare konstnärliga avsikter med sitt ordval, utan att det ’bara var ett spontant uttalande’. Ett påstående som kulturvetare genast avfärdat som antingen falsk blygsamhet eller möjligen ytterligare ett lager av postironisk metakommentar.
Regeringen meddelade senare under dagen att man planerar att tillsätta en utredning om huruvida helvetesmetaforer i offentlig debatt bör omfattas av den nya kulturpolitiska strategin, med beräknad rapport år 2028.
