En professor menar att Älvsbyns kommunalråd göder politikerförakt genom sitt agerande. Kommunen invänder att föraktet snarare är en lokal tradition med anor från 1862 års kommunalförordning.

Debatten kring Älvsbyn kommunalråd Storforsen grävning och diverse infrastrukturprojekt har nått akademiska höjder. En professor i statsvetenskap vid Lunds universitet hävdar att kommunalrådets agerande aktivt göder politikerförakt bland medborgarna. Påståendet bygger på den omstridda premissen att föraktet inte redan var mättat.

Enligt SCB:s senaste mätning uppger 73 procent av Älvsbyns invånare att de hyser djupt misstroende mot lokalpolitiker. Resterande 27 procent angav att de inte visste att kommunen hade politiker.

Föraktet kräver enligt forskare aktiv utfodring minst tre gånger per mandatperiod

Svensk Förakt-Index, ett fiktivt men trovärdigt mätverktyg, visar att politikerföraktet i Norrbottens inland har legat stabilt på nivå 8 av 10 sedan 1994. Det enda som tillfälligt sänkte siffran var en julmarknad 2011 där kommunalrådet delade ut gratis korv. Effekten varade i elva dagar.

”Att göda politikerförakt förutsätter att det finns ett förakt som ännu inte nått sin fulla potential”, säger Ragnhild Ek, docent i kommunal apati vid Mittuniversitetet. ”I Älvsbyns fall talar vi snarare om underhållsgödsling av ett redan moget ekosystem.”

Kommunalrådet själv har avböjt att kommentera situationen, med hänvisning till att hen befinner sig på tjänsteresa. Tjänsteresan uppges bestå av ett studiebesök hos en annan kommun som också anklagas för att göda politikerförakt. Erfarenhetsutbytet beräknas kosta skattebetalarna 14 200 kronor.

Forskarna planerar en uppföljande studie om huruvida professorsuttalanden om politikerförakt i sig göder politikerförakt. Studien finansieras av Vetenskapsrådet med 2,3 miljoner kronor och beräknas vara klar 2029, då föraktet enligt prognoserna redan har självdött av tristess.

— Bertil Dimberg, Inrikesredaktör, Riksbulletinen