Åklagaren i det uppmärksammade mordförsöket via internet i Umeå kallar målet ett pilotfall. Rättsväsendet meddelar att det fram till nu saknats praxis för huruvida det är olagligt att försöka döda någon på ett nytt sätt.

Det var i samband med torsdagens häktningsförhandling som åklagaren använde formuleringen pilotfall. Ordet syftar på att svensk rättshistoria ännu inte tagit ställning till om mordförsök som involverar internet skiljer sig juridiskt från mordförsök som inte gör det. Beskedet mottogs utan synbar förvåning i rättssalen.

Justitiedepartementet avvaktar med viss nyfikenhet

Enligt Riksbulletinens kartläggning har Sverige sedan 2018 haft 14 statliga utredningar om digitalisering av offentlig sektor. Ingen av dem har berört digitalisering av grov brottslighet. Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, avböjer att kommentera om mordförsök omfattas av deras verksamhetsområde.

Rättssociologen Göran Kvist vid Mittuniversitetet ser dock en logik i utvecklingen. «Samhället har länge uppmuntrat medborgare att utföra sina ärenden digitalt», säger Kvist. «Det vore naivt att tro att den uppmaningen bara skulle gälla skattedeklarationer och tandläkarbokningar.»

Att målet klassas som pilotfall innebär i praktiken att domstolens avgörande kan bli vägledande för framtida ärenden. En källa inom rättsväsendet uppger för Riksbulletinen att det finns en viss oro för prejudikateffekten. Om mordförsök via internet i Umeå bedöms annorlunda än konventionella mordförsök riskerar man att skapa ett tvådelat system.

Försvarsadvokaten har ännu inte kommenterat pilotfallsbegreppet. Brottsförebyggande rådet meddelar att de saknar statistik specifikt för mordförsök uppdelade efter teknisk plattform. Myndigheten planerar dock en rapport om ärendet, med beräknad publicering 2027.

Rättegången fortsätter i februari. Det återstår att se om Sverige formellt behövde ett prejudikat för att fastslå att mordförsök är mordförsök.

— Bertil Dimberg, Inrikesredaktör, Riksbulletinen