Liberalerna och Sverigedemokraterna bekräftar djup ideologisk förening – källorna talar om ”ömsesidig respekt för pragmatism”
Liberalerna och SD omfamnas i historiskt närmande – experter kallar det "ideologisk tomrumsfusion" och ingen vet vad det betyder, inklusive partierna sjä...
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
I en händelse som politiska analytiker beskriver som ”historisk” och som vanliga medborgare beskriver som ”konstig”, har Liberalerna och Sverigedemokraterna ingått ett politiskt närmande vars exakta innebörd ingen av parterna kan förklara. Omfamningen, som bevittnades av ett flertal journalister och minst en förvirrad praktikant, sägs enligt insatta källor vara resultatet av månader av hemliga samtal om vad man gemensamt kan vinna på att låtsas ha gemensamma värderingar. Riksbulletinen kan nu avslöja spelets regler – och de är enklare än någon vågat hoppas.
Det började, enligt uppgifter som Riksbulletinen tagit del av, med en gemensam insikt: att ingen av partierna längre riktigt visste vad de stod för. Liberalerna hade sedan länge övergett tanken på att vara ett liberalt parti, och Sverigedemokraterna hade börjat klä sina åsikter i kostymer som satt allt bättre. Grunden för samarbetet var alltså lagd.
Experterna är eniga: ingen förstår vad som händer, men alla låtsas
Statsvetaren Bertil Kloksson vid Institutet för Politisk Förvirring menar att detta är ett läroboksexempel på vad han kallar ”ideologisk tomrumsfusion”. – När två partier båda har tappat sin kärna, uppstår en naturlig dragningskraft mot varandra, som svarta hål fast med presskonferenser, säger Kloksson. Han tillägger att fenomenet tidigare observerats i Italien, men att det där tog längre tid.
Inom Liberalernas egna led råder delade meningar. Vissa veteraner påminner om partiets stolta historia av att försvara individens frihet. Andra påminner om att det var länge sedan. En namnlös riksdagsledamot, beskriven av kollegor som ”någorlunda vaken”, ska enligt källor ha frågat på ett partimöte om detta verkligen var förenligt med liberala värderingar – och fått svaret att frågan var ”jättebra” och skulle ”tas upp igen”.
Sverigedemokraternas företrädare har å sin sida presenterat samarbetet som ett bevis på partiets mognad och statesmanship. Jimmie Åkesson syntes nöjd. Han syntes också nöjd dagen innan, och dagen dessförinnan. Analytiker noterar att han i princip alltid ser nöjd ut, vilket i sig betraktas som en politisk strategi.
Vad samarbetet konkret ska resultera i är, vid tidpunkten för denna artikels publicering, oklart för samtliga inblandade parter, inklusive de som förhandlat fram det. Ett gemensamt pressmeddelande beskriver överenskommelsen som ”ett viktigt steg framåt”, utan att specificera i vilken riktning framåt befinner sig. Juridiska experter bekräftar att dokumentet är giltigt men meningslöst, vilket bedöms som tillräckligt för svenska politiska förhållanden.
Sverige, ett land som en gång gav världen den dynamiska neutraliteten, har nu gett världen den dynamiska pragmatismen – och precis som med neutraliteten är ingen riktigt säker på vad den innebär.
