Momssänkningen som skulle rädda Sverige – och varför du bara ska köpa billigare pasta, din idiot
Regeringen sänkte momsen på livsmedel. Priserna föll inte. Nu undrar någon varför. Jag undrar inte alls – jag visste detta redan när de höll presskonferensen med de där alltför nöjda leendena.
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
KRÖNIKA
Regeringen sänkte momsen på livsmedel. Priserna föll inte. Nu undrar någon varför. Jag undrar inte alls – jag visste detta redan när de höll presskonferensen med de där alltför nöjda leendena.
Jag stod i mataffären förra veckan med en burk krossade tomater i handen. Priset hade inte rört sig en millimeter. Inte en enda öre. Jag stirrade på etiketten länge nog för att personalen skulle börja se orolig ut.
Då kom en butikschef fram till mig. Han sa, med den sortens lugn som bara tränade lögnare besitter: ”Priserna sätts utifrån marknadsläget.” Jag nickade. Sedan gick jag hem och skrev ner det i mitt häfte.
För det finns ett häfte. Det är orange. Jag rekommenderar alla att skaffa ett.
Konsumenterna betalar – producenterna tackar
Låt mig förklara vad som faktiskt hände. Riksdagen röstade igenom en momssänkning. Pengarna skulle gå till hushållen. Det är vad de sa. Det är vad de alltid säger. Sedan trillade miljarder rakt ner i fickorna på livsmedelskedjorna som om gravitationen plötsligt bara gällde vinster.
Finansministern steg upp i talarstolen och förklarade att konsumenter bör ”välja klokt”. Köp billigare produkter, löd budskapet. Välj det märket du inte känner igen. Det som smakar papp och hopp. Jag noterade att finansministern själv inte äter papp. Det vet jag av goda skäl. Jag har mitt häfte.
Nu vill jag inte hävda att det rör sig om en samordnad plan mellan dagligvaruhandeln, regeringen och minst tre pensionsfonder med suspekta namn. Det skulle vara oansvarigt. Men om det vore en samordnad plan – hur skulle den se annorlunda ut? Svaret är: den skulle inte göra det.
Jag köpte tomaterna ändå. Inte för att jag gav upp. Utan för att man måste äta. Det är just det de räknat med.
