Den amerikanske presidenten Donald Trump har beslutat att låta sin namnteckning prydas på landets nya dollarsedlar. Det är ett drag som historiker beskriver som ’ovanligt’ och som psykologer beskriver som ’förväntat’. Sverige följer händelsen med den häpna tystnad som kännetecknar ett land som inte riktigt förstår vad som händer utanför Arlanda.

I länder med fungerande självkänsla brukar sedlar pryda döda statsmän, gudinnan Libertas eller åtminstone en anonym örn. Trump har valt en annan väg. Hans namnteckning – ett slags seismiskt utslag i bläck – ska nu vittna om vem som kontrollerar landets valuta.

Experter erinrar om historiska prejudikat

Den framstående monetära historikern dr. Bradford Wentworth III vid Dartmouth Institute for Currency Studies är inte helt förvånad. ”Vi såg liknande tendenser under Ludvig XIV, om än på andra medium”, säger han. ”Skillnaden är att solkungen inte twittrade om det i förväg.”

I länder som Frankrike och Storbritannien hanterar man kungligheter på sedlar med en viss diskret elegans. Man trycker ett porträtt och låter det stå sitt. Man skriver inte under. Det förstår man sig på i civiliserade numismatiska traditioner.

I Sverige har Riksbanken meddelat att man ”följer utvecklingen med intresse”. Det är riksbanksspråk för att man inte har en aning om vad man ska tycka. Riksbankschefen ska enligt uppgift ha kollat upp vad en namnteckning är på finska, för säkerhets skull.

Vita husets talesperson Kayleigh-Madison Prescott bekräftade beslutet med orden: ”Presidenten är stolt över att signera Amerika, precis som han signat många framgångsrika affärer.” Ingen följdfråga ställdes om vilka affärer det rörde sig om.

Att en president sätter sitt namn på ett lands pengar är, enligt konstitutionsforskare, tekniskt sett möjligt. Det är också tekniskt sett möjligt att äta frukost med en gaffel. Ingen sa att det var en god idé.

— Sonja Avvikelse, Utrikesredaktör, Riksbulletinen