I Ungern söker aktivister bevis i soptunnor efter att Orbáns parti förlorat mark i valet. Det är den sortens gräsrotsarbete som Sverige aldrig skulle klara av utan att först tillsätta en utredning om sophantering.

När jag var i Beirut under valet 2009 lärde jag mig att demokrati luktar. Ibland bokstavligen. I Budapest har aktivister nu tagit det konceptet till sin logiska slutpunkt. De rotar igenom soptunnor efter dokument som kan bevisa oegentligheter inom Orbáns maktapparat.

Som en källa i Bryssel förklarade för mig över en espresso vid Place Luxembourg: ”Det vackra med Ungern är att korruptionen fortfarande lämnar fysiska spår.” I Sverige hade samma dokument digitaliserats, sekretessbelagts och begravts i ett ärende hos Kammarrätten till år 2047. Att Ungern Orbán aktivister soptunnor dokument överhuvudtaget kan bli en nyhet visar på en närmast charmig analog verklighet.

Soppåsen som demokratiskt verktyg

Det finns en poetisk rättvisa i att regimer som försöker begrava sanningen själva blir genomsökta bland bananskal. I Georgien har jag sett liknande scener, om än med mer dramatisk belysning. Skillnaden är att ungerska aktivister faktiskt verkar hitta saker. Det gör dem farligare än vilken EU-resolution som helst.

Professor Tibor Mészáros vid Central European University – numera i exil i Wien, naturligtvis – beskriver fenomenet med sedvanlig akademisk torka. ”Orbán byggde ett system som var vattentätt uppåt men läckte neråt. Soptunnan är autokratins blinda fläck.” Han tillade att hans egen forskning om kleptokratier oftast börjar i arkiv, men att containrar fungerar minst lika bra.

I Sverige skulle en motsvarande aktion kräva tillstånd från kommunen, en riskanalys och troligen en upphandlad konsult. Den svenska reflexen är att institutionalisera allt motstånd tills det blir en punkt på en dagordning. Ungrarnas metod saknar elegans men kompenserar med resultat.

Aktivisterna har lovat att fortsätta gräva så länge demokratin kräver det. Eller tills återvinningsstationen stänger för kvällen – det som kommer först.

— Sonja Avvikelse, Utrikesredaktör, Riksbulletinen