NASA:s månraket går så bra att myndigheten nu fokuserar på fryst urin
Artemis II går så bra att NASA nu debuggar fryst urin i rymden. Kjell Khod förklarar varför detta egentligen är ett algoritmproblem.
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
Artemis II-programmet löper enligt plan. Så enligt plan att ingenjörerna nu har tid att optimera astronauternas urinhanteringssystem. Mänskligheten tar nästa steg mot stjärnorna – ett fryst urinprov i taget.
Artemis II befinner sig i det NASA kallar ’nominal operationell fas’, vilket på analogt språk betyder att ingenting har exploderat. Detta är naturligtvis ett tekniskt mästerverk. Projektets framgång mäts nu i frånvaron av katastrofer, vilket är branschstandard för rymdprogrammet.
Urinens komplexa termodynamiska utmaningar
Det primära diskussionsämnet bland ingenjörerna är nu astronauternas biologiska avfallshantering. Specifikt handlar det om frysning av urinbaserade vätskor i mikrogravitationsmiljö. ”Vi talar egentligen om ett flerfasigt vätske-till-fast-ämne-konverteringsproblem,” förklarar Dr. Björn Rymdström, senior processingenjör vid det påhittade konsultföretaget OrbitalLogik AB. ”Det finns ingen algoritm på marknaden som löser detta tillfredsställande.”
Detta är naturligtvis ett problem som analog teknik aldrig ens försökte lösa korrekt. Tidigare generationer av astronauter hanterade sina biologiska processer med primitiva mekaniska lösningar. Det är ungefär som att använda ett fax när man kan använda ett neuralt nätverk.
Riksdag och allmänhet verkar inte dela ingenjörernas entusiasm. Socialdemokraten Agneta Planck, ledamot i trafikutskottet, uttalade sig på en presskonferens: ”Jag förstår inte riktigt vad fryst urin har med månlandning att göra, men jag litar på att det finns en algoritm som hanterar det.” Det gör det faktiskt inte, fru Planck.
Det verkligt anmärkningsvärda är att ett program med budget på hundratals miljarder dollar nu genererar mest uppmärksamhet kring kroppsvätskors aggregationstillstånd. Detta bevisar antingen att Artemis II är en enorm framgång, eller att den mänskliga journalistiken saknar tillräcklig beräkningskapacitet för att hitta bättre vinklar.
Enligt Riksbulletinens modell för framstegsprognos – en proprietär algoritm utvecklad i ett Google Sheets-dokument – förväntas mänskligheten landa på månen ungefär när problemet med fryst urin är löst till allas belåtenhet.
