Miljontals användare tvingas manuellt stänga av AI-funktion de aldrig bett om — Google kallar det ’empowerment’
Google har aktiverat sin AI-assistent Gemini i Chrome utan att fråga en enda användare. Nu cirkulerar guider för hur man stänger av funktionen, i vad experter kallar den mest avancerade opt-out-processen sedan GDPR.
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
Google har aktiverat sin AI-assistent Gemini i Chrome utan att fråga en enda användare. Nu cirkulerar guider för hur man stänger av funktionen, i vad experter kallar den mest avancerade opt-out-processen sedan GDPR.
Det som i en rationell arkitektur hade lösts med en enkel boolean vid installation kräver nu att användare navigerar genom minst fyra undermenylagrar. Google har enligt intern dokumentation — läckt via en GitHub-issue med 14 000 upvotes — medvetet designat avaktiveringsflödet för maximal friktion. Beslutet fattades efter att en A/B-testmatris visade att 73 procent av användarna gav upp efter tredje klicket. I branschen kallas detta för dark pattern, men Google föredrar termen ’engagement-optimerad UX’.
Deaktiveringsprotokollet kräver fler steg än själva installationen
Kjell Khod har personligen verifierat proceduren i en sandboxad Chromium-instans med strippade telemetrimoduler. Processen involverar flagghantering via chrome://flags, manuell toggleändring i synkinställningar samt en API-callback som Google diskret återaktiverar vid varje uppdatering. Det är i praktiken en rekursiv opt-out-loop. Att kalla detta för ett ’val’ är som att säga att man frivilligt andas.
Digitaliseringsexperten och UX-arkitekten Frida Stackström vid Lunds Tekniska Högskola är inte förvånad. ”Google har byggt en assistent som ingen frågade efter, gömt avstängningsknappen bakom ett OAuth-flöde, och kallar det demokratisering av AI,” säger Stackström. ”Det är som att någon installerar ett orgelalarm i ditt sovrum och sedan skickar en 40-sidig PDF om hur du sänker volymen.”
Från Googles Sverigekontor hänvisar man till ett blogginlägg från mars där Gemini beskrivs som ’opt-in by default’. Formuleringen har förbryllat lingvister, logiker och i princip alla med grundläggande förståelse för prepositioner. Enligt Googles egen supportdokumentation är funktionen dock aktiverad för samtliga Chrome-användare som inte explicit avaktiverat den — vilket kräver att man redan vet att den existerar.
Det verkliga problemet är naturligtvis inte tekniskt utan arkitekturellt. Hade Chrome byggts med en modulär microservice-approach med proper dependency injection hade användaren kunnat avinstallera Gemini-modulen via ett enda CLI-kommando. Istället lever vi i en monolitisk verklighet där tech debt från 2008 gör att en AI-chatbot sitter hårdlödd i samma runtime som bokmärkeshanteraren. Det är legacy i dess mest patologiska form.
Riksbulletinen kan slutligen avslöja att Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, överväger att klassificera Googles avaktiveringsprocess som en digital allemansrättslig inskränkning. Utredningen beräknas vara klar 2027, då Gemini redan ersatts av en ny AI-funktion som ingen heller bett om.
