Datacenter drack upp en hel stads vattenreserv — systemet fungerade exakt som designat
Ett datacenter förbrukade 113 miljoner liter vatten utan att någon reagerade på flera månader. Experter menar att den verkliga bristen inte var vatten utan realtidsmonitoring med tillräckligt granulär dashboardintegration.
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
Ett datacenter förbrukade 113 miljoner liter vatten utan att någon reagerade på flera månader. Experter menar att den verkliga bristen inte var vatten utan realtidsmonitoring med tillräckligt granulär dashboardintegration.
Det hela började som en klassisk skalbarhetsfråga. Ett datacenter i USA behövde kyla sina servrar och kopplade in sig på det kommunala vattennätet. Att förbrukningen motsvarade 30 miljoner gallons upptäcktes först månader senare. Kommunen hade nämligen valt den ytterst analoga metoden att ”titta på fakturan”.
Att ingen reagerade är förstås inte förvånande för oss som förstår systemarkitektur. Kommunala vattenbolag kör fortfarande på manuella avläsningar och pappersbaserade workflows. Det är som att debugga produktionskod med fax. Om de hade implementerat en event-driven IoT-pipeline med anomalidetektering hade larmet gått inom millisekunder.
Kommunens incidentrapport: ”Vi trodde det var en läcka”
Kommunens vattenansvarige, den påhittade men representativa tjänstemannen Brenda Torkelsson, försökte förklara bortförklaringen. ”Vi såg att siffrorna var höga men antog att det berodde på säsongsvariationer”, sa hon. ”Dessutom var Excel-filen ganska stor så vi väntade med att öppna den.”
Det verkligt anmärkningsvärda är inte att ett datacenter dricker vatten som en uttorkad kamel. Det vet alla som googlat PUE-koefficienter. Den verkliga absurditeten är att vi bygger infrastruktur för att lagra mänsklighetens samlade data men övervakar vattenflöden med samma teknik som romarna. Det finns en öppen GitHub-issue om detta sedan 2019. Ingen har assignat den.
Kritiker menar att techbolagen borde ta större ansvar för sin resursförbrukning. Det är en charmigt analog synpunkt. Problemet är inte att datacenter använder vatten. Problemet är att kommuner inte har API:er. Med rätt webhook-konfiguration hade detta aldrig hänt.
Datacentret meddelade att de nu inför ”vattensparande optimeringar” som en del av sin ESG-strategi. Kommunen meddelade att de beställt en ny pärm.
