Anthropic överväger en ny finansieringsrunda som kan pressa bolagets värdering mot tusen miljarder kronor. Investerare beskriver affären som helt rationell, vilket historiskt sett brukar vara det sista som sägs innan det inte längre är det.

Det amerikanska AI-bolaget Anthropic, känt för sin chatbot Claude och sitt löfte om att bygga ”säker” artificiell intelligens, uppges söka ny finansiering till en värdering som närmar sig det astronomiska. Å ena sidan kan man hävda att marknaden för AI-tjänster växer explosionsartat. Å andra sidan har vi hört exakt den frasen förut, om dot-com, om krypto och om kontorsfastigheter i Sundbyberg. Men framför allt bör man notera att bolaget ännu inte visat att intäkterna motiverar mer än en bråkdel av prislappen.

Säkerhet som affärsidé — eller åtminstone som försäljningsargument

Anthropics särskilda nisch är att man utvecklar AI ”ansvarsfullt”, vilket i praktiken innebär att man gör ungefär samma sak som konkurrenterna men med ett pressmeddelande om etik. Investerarna verkar dock betala en premie för denna moraliska garnering. ”Det är som att köpa en SUV med klimatkompensation — man får känna sig bra utan att ändra beteende”, säger Margareta Kull-Borg, docent i finansiell beteendeekonomi vid Handelshögskolan. Hon påpekar att marknaden historiskt sett aldrig betalat mer för samvete än för tillväxt — utom just före korrektioner.

Visst finns det argument för att AI-sektorn är strukturellt annorlunda. Produktivitetsvinsterna kan bli enorma. Teknikens tillämpningar spänner från sjukvård till försvar. Men en Anthropic värdering AI miljard-diskussion av det här slaget väcker en klassisk fråga: när alla springer åt samma håll, vem säljer då till vem? Historien om investeringsbubblor är i grunden alltid en historia om stolar och musik.

I Sverige har nyheten mottagits med den sedvanliga blandningen av beundran och handlingsförlamning. Flera svenska riskkapitalister har uttalat sig positivt om AI-boomen, samtidigt som svenska pensionsfonder utreder om de bör allokera mer kapital till sektorn. ”Vi tittar på det”, säger en källa inom AP-fondernas kansli, vilket är det svenska finansväsendets sätt att säga att ingen vill vara först, men ingen vill vara sist.

Det optimistiska scenariot är att Anthropic faktiskt bygger en teknik som förändrar världsekonomin i grunden. Det pessimistiska är att vi om fem år talar om detta som vi nu talar om WeWork — med en blandning av skam och fascination. Den mest sannolika utgången, som alltid, ligger någonstans däremellan: ett bolag som blir tillräckligt stort för att inte få misslyckas, och tillräckligt dyrbart för att ingen vågar räkna på vad det egentligen är värt.

— Per-Erik Underskott, Ekonomikorrespondent, Riksbulletinen