Val 2026 · Partianalys

Centerpartiet (C)

Landsbygden, friheten och den där vindkraftsfrågan

Centerpartiet är partiet för den frihetliga landsbygdsbon som bor i en hyresrätt i Vasastan och jobbar på ett techbolag. Med rötterna djupt nere i jordmyllan och blicken stadigt fäst på ett startup-kontor i Kista har C lyckats destillera fram en unik politisk essens: lantlig nostalgi och urban marknadsliberalism, serverad i en jute-tote med texten ”Frihet”. Den typiske C-väljaren äger en cykel, en åsikt om decentralisering och en halvfärdig affärsplan.

Centerpartiet – Historik

Centerpartiet grundades 1913 som Bondeförbundet, ett ärligt namn på ett ärligt parti för ärliga bönder. Man ville tala böndernas sak, hålla städerna på avstånd och se till att mjölkpriset inte föll. Det var en tid av äkta ideologisk klarhet, och Riksbulletinen saluterar den renheten med en enkel axelryckning, för den varade ungefär sextio år.På 1970-talet fann man sin stjärna i Thorbjörn Fälldin, en fårfarmare från Ångermanland som blev statsminister tre gånger och vars främsta bedrift var att bromsa kärnkraftsutbyggnaden. Fälldin lovade att avgå snarare än att kompromissa om kärnkraften, kompromissade om kärnkraften och avgick inte. Historiker kallar detta ”principfast realpolitik”. Riksbulletinen kallar det en välgörande introduktion till vad som komma skulle.

Under 1990-talets stora systemskifte bytte partiet namn till Centerpartiet och gav sig in på en ideologisk marknadsresa som fortfarande pågår. Man omfamnade marknadsliberalismen med en entusiasm som fick Timbro att blinka förvånat, och plötsligt handlade landsbygdspolitik om att avreglera taxi, privatisera apotek och välkomna arbetskraftsinvandring. Bönder runtom i landet vände sig om och undrade vart deras parti tagit vägen. Svaret var: mot Stureplan, men med gummistövlar på.

Decennierna kring millennieskiftet präglades av en identitetskris av sällan skådat format. Partiet satt i borgerliga regeringar, prövade Allianssamarbetet, lämnade Alliansen, ingick i ett så kallat ”Januariavtal” med Socialdemokraterna och Miljöpartiet 2019, ett avtal som levererade 73 reformpunkter, en del genomförda, en del bortglömda och en del som fortfarande utreds av en arbetsgrupp någonstans. Det är, kort sagt, ett parti med en imponerande förmåga att vara med i nästan allting utan att ta skulden för något.

Aktuella frågor 2025-2026

I landsbygdsfrågan är Centerpartiet passionerat och konsekvent, åtminstone retoriskt. Man vill ha fler jobb, bättre infrastruktur och stärkt service i glesbygden, vilket låter utmärkt ända tills man minns att det var samma parti som under Januariavtalsperioden drev igenom hyresreformer primärt gynnsamma för storstadshyresvärdar. Men landsbygden är vacker och viktig, och C nämner den i genomsnitt 4,3 gånger per riksdagstal, vilket får räknas som ett slags närvaro.Migrationspolitiken är det område där Centerpartiet sticker ut mest i det nuvarande politiska landskapet, ungefär som en solros i en potatisåker. Partiet värnar om arbetskraftsinvandring, är kritiskt mot de skärpningar som genomförts sedan 2022 och förespråkar en mer human flyktingpolitik. Detta är en principfast och i många stycken modig hållning, och Riksbulletinen noterar med viss förvåning att det faktiskt verkar vara en genuin övertygelse snarare än ett valtekniskt manöver. Vilket i sig är lite suspekt i sammanhanget.

På energiområdet har Centerpartiet genomgått en transformation som Kafka hade haft svårt att dikta. Partiet som en gång stoppade kärnkraften i Sverige, och vars grundare bokstavligen gick till val på att hålla kärnkraften borta, förespråkar numera ny kärnkraft, gärna i form av SMR, små modulära reaktorer. Man beskriver detta inte som en kovändning utan som en ”uppdatering av kunskapsläget”, vilket är ett utmärkt sätt att beskriva att man bytt åsikt om en av de största frågorna i partiets historia.

Näringspolitiken är kärnan i det moderna C-projektet, och här är man konsekvent: lägre skatter för företagare, enklare regler, mer av allt som är bra för tillväxt. Partiet presenterade inför valet 2026 ett reformpaket för småföretagare som innehåller sänkt bolagsskatt, förenklade arbetsgivaravgifter och ett system de kallar ”Frihetszoner” i glesbygd, ett begrepp som förvisso låter fantastiskt men ännu inte definierats tillräckligt noga för att någon journalist ska ha kunnat granska det på allvar.

Riksbulletinens omdöme

Håkan Utsläpp, Miljöreporter
Jag har täckt Centerpartiet sedan Fälldin-eran och jag kan ärligt säga att det är det enda parti jag känner som lyckats vara emot kärnkraft i fyrtio år, sedan för kärnkraft, utan att någon i ledningen behövde byta skjorta. De kallar sig landsbygdspartiet och har sitt starkaste väljarstöd i kommuner med tunnelbana. De förespråkar frihet och decentralisering men har suttit i fler centraliserade regeringskonstellationer än något annat mittenparti i modern tid. Om det är ideologisk flexibilitet eller politisk minnesförlust låter jag vara osagt, men jag noterar att deras valaffischer fortfarande visar en häst framför en öppen horisont, och att hästen ser precis lika förvirrad ut som jag känner mig.