Val 2026 · Partianalys

Socialdemokraterna (S)

Sedan 1889 — fortfarande inte klara

Socialdemokraterna — partiet som uppfann Sverige och aldrig riktigt har förlåtit landet för att det sedan fick egna åsikter. Den typiske S-väljaren är antingen en pensionär som minns när Olof Palme cyklade till jobbet, eller en kommunanställd som inser att deras arbetsgivare och deras röst råkar sammanfalla på ett statistiskt anmärkningsvärt sätt. Partiet drivs av en orubblig övertygelse om att alla samhällsproblem kan lösas med rätt kombination av utredningar, arbetsgrupper och tårögda presskonferenser.

Socialdemokraterna – Historik

Socialdemokraterna grundades 1889 av arbetare som var trötta på att bli utnyttjade, och byggde sedan under ett sekel upp ett system som var så effektivt att det krävde professionella politiker för att administrera det — vilket råkar vara precis vad Socialdemokraterna också erbjuder. Under 1900-talets gyllene epok styrde partiet Sverige i nästan sammanhängande 44 år, en demokratisk bedrift som sällan omnämns utan att någon i rummet börjar se lite nostalgisk ut och mumlar om Tage Erlander.Folkhemmet — den stora berättelsen om en trygg, jämlik nation byggd av starka händer och ännu starkare skattetabeller — lanserades som politisk vision och har sedan dess fungerat som partiets allestädes närvarande reklamjingel. Det spelar ingen roll att Sverige idag har rekordstora klyftor och privata riskkapitalbolag i äldreomsorgen; folkhemmet lever kvar i logotypen, i valaffischerna och i hjärtat hos alla som fortfarande äger en Volvo tillverkad före 1995.

1990-talskrisen erbjöd partiets kanske mest spektakulära ideologiska piruett, när socialdemokratiska finansministrar med raka ryggar genomförde nedskärningar som högerpartier bara kunde drömma om. Göran Persson sanerade statsfinanserna med en effektivitet som fick liberaler att klia sig i huvudet och undra om de egentligen behövdes. Partiet beskrev detta som ansvarsfullt; historieböckerna är lite mera tvetydiga.

Partiets moderna historia präglas av en fascinerande pendelrörelse: man förlorar makten, utlovar självrannsakan, tillsätter en arbetsgrupp, presenterar ett idéprogram och återvänder sedan med i stort sett samma politik men med modernare typsnitt på valaffischerna. 2021 avgick Stefan Löfven efter en misstroendeomröstning orsakad av en bostadspolitisk fråga, ett ämne som partiet hade haft 30 år på sig att lösa. Magdalena Andersson tog över, vann valet 2022 med partiets bästa resultat på länge — och förlorade ändå regeringsmakten. Inte ens 30,3 procent räckte, vilket säger något om antingen det svenska valsystemet eller om S:s förmåga att göra vänner.

Aktuella frågor 2025-2026

På brottsbekämpning och gängkriminalitet har Socialdemokraterna genomgått en transformation som kan beskrivas som antingen modig omvärdering eller vindflöjelsimulering, beroende på vem man frågar. Partiet förespråkar nu hårdare tag, visitationszoner och utvisningar med en entusiasm som för tio år sedan hade betraktats som ideologisk avvikelse. Internt kallas detta ”ta tillbaka trygghetspolitiken”; externa bedömare noterar att Tidöpartierna redan bokat in det konferensrummet.I välfärdspolitiken håller Socialdemokraterna fast vid sin kritik mot vinster i välfärden — ett område där partiet har haft principiell ståndpunkt sedan Reinfeldts era och där ingenting avgörande har förändrats sedan dess, vilket antingen bevisar att frågan är svår eller att den är ovanligt bekväm att ha i opposition. Partiet vill begränsa vinstuttagen i skattefinansierad verksamhet, ett löfte som återkommer i varje valmanifest med ungefär samma regelbundenhet som ABBA-låtar på midsommar och lika förutsägbar effekt.

Klimat- och energipolitiken har blivit ett område där S balanserar mellan industriarbetarnas intressen och klimataktivisternas krav med en skicklighet som mest liknar en cirkusartist på lina i kraftig vind. Partiet stöder kärnkraftsutbyggnad — en position man för några år sedan överlät åt andra — och talar samtidigt om en rättvis omställning för de industrier som ska ställa om. Exakt hur dessa båda mål förenas i praktiken presenteras vanligen i en kommande utredning.

Bostadspolitiken är Socialdemokraternas eviga Sisyfossten. Partiet vill bygga mer, hyresreglera bättre och göra det möjligt för vanliga människor att bo i Sveriges städer — mål som har funnits i partiets program sedan i stort sett innan Stockholm hade tunnelbana. Inför valet 2026 presenteras förslag om reformerat hyressättningssystem och ökat statligt bostadsbyggande, vilket välkomnas varmt av alla utom de kommuner och byggbolag som faktiskt ska genomföra det.

Riksbulletinens omdöme

Per-Erik Underskott, Ekonomikorrespondent
Jag har granskat Socialdemokraternas budgetmotioner sedan 1994 och kan med kirurgisk precision konstatera att varje satsning på välfärd, oavsett hur välmotiverad, finansieras med en optimism som inte syns i några räkenskaper jag har sett. Partiet lovar 40 miljarder kronor till kommunsektorn, finansierat med vad man kallar ”återställd skattepolitik” — ett begrepp som i praktiken innebär att någon annan betalar, och den någon andre har ännu inte informerats. Det är möjligt att Sverige klarar sig, det är möjligt att allt ordnar sig, men om vi ska vara ärliga mot varandra och mot de kommande generationer som ska betala våra pensioner: Socialdemokraterna har styrt landet i 65 av de senaste 100 åren, och ändå är det alltid någon annans fel.