Nationalmuseum hackat phishing mejl till tusentals mottagare i vad kulturforskare kallar en oväntad demokratisering av det digitala upplevelserummet. Museet nådde på en eftermiddag fler svenskar än under hela sin senaste utställningssäsong.

Det var på torsdagsmorgonen som Nationalmuseums mejlsystem övertogs av okända aktörer. Tusentals mottagare uppmanades klicka på en länk för att ”bekräfta sin identitet”. Ironin att en institution ägnad åt autenticitet nu massproducerade förfalskningar undgick ingen som läst Walter Benjamins Konstverket i den tekniska reproduktionens tidsålder. Auraförlust, menade Benjamin — men här handlade det snarare om lösenordsförlust.

En performativ intervention i det postdigitala fältet

Kulturforskaren och docenten Inez Semiota vid Södertörns högskola ser händelsen som en strukturell förskjutning. ”Bourdieus kulturella kapital har aldrig distribuerats så jämlikt”, menar hon. ”Plötsligt fick busschaufförer i Skellefteå samma mejl som stiftelsens ordförande. Det är närmast Butlerskt subversivt.” Semiota har redan ansökt om forskningsmedel för att göra en posthumanistisk läsning av mejlens metadata.

Från museets sida har kommunikationsavdelningen bett alla mottagare att radera mejlen omedelbart. Att en kulturinstitution ber medborgarna förstöra dess egna alster väcker förstås frågor om curatoriell integritet. Nationalmuseums pressansvarige Per Ekdahl försäkrade att ”vi aldrig ber besökare lämna ut bankuppgifter — vi ber dem donera frivilligt via vår vänförening”.

Händelsen aktualiserar den paradox som präglar varje offentlig institution i den digitala eran. Museet vill nå ut men inte på detta sätt. Hacket lyckades dock med det som tio års digitaliseringsstrategi misslyckats med — att göra Nationalmuseum viralt. En Bourdieusk analys avslöjar att phishingmejlet fungerade just därför att avsändaren bar institutionell legitimitet.

Oppositionens kulturpolitiske talesperson Göran Brännved krävde på fredagen en utredning om cybersäkerheten vid statliga kulturinstitutioner. ”Nästa gång kanske det är Operan som ber folk uppge sina personnummer i en aria”, varnade han. Regeringen svarade att man ”tar frågan på allvar” men noterade att mejlen trots allt hade ”oväntat hög öppningsfrekvens”.

Nationalmuseum meddelar att man stärkt sin IT-säkerhet och återgått till ordinarie verksamhet. Docent Semiota beklagar detta djupt — det var, menar hon, den mest tillgängliga utställningen sedan museet slopade entréavgiften.

— Fatima Tolkningsram, Kulturredaktör, Riksbulletinen