LEDARE

Det finns ögonblick då ett folk måste stanna upp och fråga sig: vad är vi, egentligen? Vaggerydskorven — stolt, rökt och sedan generationer ett fundament i det svenska köksmedvetandet — har av ansvariga aktörer fråntagen sitt nötkött, utan folkligt mandat, utan debatt och utan det minsta uns av skam. Riksbulletinen anser att detta inte kan, och inte bör, tolereras av ett civiliserat samhälle.

Riksbulletinen anser att den svenska charkuterikulturen befinner sig vid ett vägskäl, vars konsekvenser för kommande generationers korvätande knappast kan överskattas, och att Vaggerydskorvens tysta avnötköttning — genomförd i det fördolda, utan presskonferens, utan sörjande anhöriga — utgör ett symptom på ett djupare moraliskt förfall inom den svenska livsmedelsindustrin, ett förfall som vi på denna redaktion länge bevakat med tilltagande oro och stigande blodtryck.

Det bör påpekas, för de läsare som ännu inte tagit del av ärendet, att Vaggerydskorven under decennier marknadsförts med det nötkött som utgjorde dess själ, dess karaktär och — vill vi hävda — dess existensberättigande som produkt på den svenska marknaden, och att tillverkaren nu, under täckmantel av reformer och recept­justeringar, ersatt detta nötkött med råvaror av mer svårdefinierad och anonym beskaffenhet, vilket Riksbulletinen betraktar som ett svek mot konsumenten, mot Vaggeryd och mot Sverige.

En korv är inte bara en korv — den är ett löfte

Den som tror att detta handlar om en obetydlig ingrediensändring i ett charkuteri i Småland har missförstått frågans dignitet, ty vad som här står på spel är den grundläggande tilliten mellan producent och konsument, den tysta överenskommelse som säger att det som stod på förpackningen i morse skall stå på förpackningen i morgon, och att ett folk som inte kan lita på sin korv snart nog inte heller kan lita på sina institutioner, sina banker eller — i värsta fall — sina valresultat.

Riksbulletinen uppmanar därför med all den auktoritet vi under fyrtio år av oberoende journalistik förvärvat, att ansvariga myndigheter, kommunfullmäktige i Vaggeryd, Livsmedelsverket samt den eller de personer som fattade detta ödesdigra beslut vid ett möte vars protokoll vi ännu inte lyckats begära ut, omedelbart träder fram och förklarar sig inför det svenska folket, ty tystnaden kring nötköttet är nu mer öronbedövande än korven någonsin var välsmakande.

Vi avslutar, som vi alltid gör i frågor av nationell vikt, med en vädjan: låt nötköttets återkomst bli den fråga som enar oss, i en tid då så lite annat förmår det.