OpenAI cookies integritet ChatGPT har blivit veckans hetaste sökfras sedan bolaget började servera reklamkakor som standard. Användare som betalat noll kronor för tjänsten upptäckte att de visst betalade — bara inte med pengar.

I vad OpenAI beskriver som en ’optimerad datadriven användarresa’ har bolaget nu aktiverat marknadsföringskakor som standardinställning för alla gratisanvändare av ChatGPT. Beslutet innebär att miljontals människors surfbeteende delas med tredjepartsannonsörer redan innan de hunnit fråga AI:n hur man kokar ett ägg. Tekniskt sett är det naturligtvis en briljant implementation av event-driven consent architecture — eller som vi i branschen säger: opt-out istället för opt-in. Att användaren själv måste navigera sig genom sju undermenyer för att stänga av spårningen är bara god UX-praxis för att reducera accidental privacy.

Gratis har aldrig varit så dyrt

Att gratistjänster finansieras med användardata är förstås lika överraskande som att en while(true)-loop aldrig terminerar. Men OpenAI har länge positionerat sig som mänsklighetens välgörare — ett bolag vars existensberättigande vilar på att rädda världen från artificiell superintelligens. Att samma bolag nu säljer sina användares klickhistorik till annonsörer som vill sälja proteinpulver och VPN-tjänster är vad vi i branschen kallar en ’strategisk pivot’. Det är inte hyckleri, det är skalbarhet.

Kjell-Arne Driftsson, teknikforskare vid Mälardalens Högskola för Tillämpad Algoritmik, ser inga problem. ’Integritetsoro är i grunden en legacy-känsla från den analoga eran, ungefär som att sakna faxmaskiner’, säger Driftsson. ’En modern människa bör se persondata som en naturresurs — och precis som olja måste den utvinnas av privata bolag för att skapa värde.’ Han tillägger att de som oroar sig alltid kan läsa igenom de 47 sidor långa användarvillkoren, vilket han beskriver som ’en demokratisk best practice’.

Från EU hörs svaga protester som mest låter som en GDPR-notifikation ingen klickar på. Den svenska Integritetsskyddsmyndigheten meddelar att de ’bevakar situationen’, vilket i deras ärendehanteringssystem betyder att en utredning kan inledas någon gång mellan nu och den termiska värmödöden. Den tekniska skulden i europeisk tillsyn är vid det här laget så stor att den borde redovisas som statsobligation.

Det verkligt eleganta med OpenAI:s lösning är att den bygger på samma beteendevetenskapliga insikt som all framgångsrik tech: människor klickar alltid ’Acceptera’. Att designa ett system där standardvalet gynnar annonsörer är inte manipulation — det är nudging, och nudging är peer-reviewed. Hela poängen med AI var ju trots allt att maskinerna skulle lära sig av oss. Ingen borde vara förvånad att den första lärdomen blev att folk inte läser det finstilta.

OpenAI uppges redan arbeta på en ny funktion där ChatGPT proaktivt rekommenderar produkter baserade på användarens mest ångestladdade sökningar. Funktionen kallas internt för ’empathetic monetization’ och beräknas vara fullt utrullad lagom till att alla glömt att de var upprörda.

— Kjell Khod, Chief Technology Correspondent, Riksbulletinen