Efter 150 år av samtal är det äntligen dags att börja prata på allvar om Östlig förbindelse – denna gång med en hel miljard kronor avsatt för ändamålet. Trafikverket, som i en analys konstaterat att projektet är samhällsekonomiskt olönsamt, har noterats och förbigåtts.

Myndighet dömer ut projekt, regering beställer planeringsunderlag för projekt

Det är en välkänd procedur inom svensk infrastrukturpolitik: en myndighet med expertkompetens analyserar ett projekt och landar i slutsatsen att det inte är ekonomiskt försvarbart. Därefter beviljar regeringen medel för att utreda hur projektet kan genomföras. Östlig förbindelses vägtunnel mellan Nacka och nordöstra Stockholm, med en prislapp på uppskattade 34 miljarder kronor enbart för tunneldelen, följer denna beprövade tradition med vördnadsvärd precision.

Alternativ finansiering förklaras inte ytterligare

Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) meddelade vid presskonferensen att tunnelbygget kan bekostas genom vad han benämner ”alternativ finansiering”. Begreppet lämnades, med journalistisk terminologi, odefinierat. Det är möjligt att det avser trängselavgifter, privat kapital eller en ännu inte namngiven kategori av pengar som skiljer sig från vanliga pengar på ett sätt som ännu inte kommunicerats till allmänheten. Riksbulletinen inväntar förtydligande.

Projektet har diskuterats sedan ungefär samtidigt som Sverige fick sin första järnväg

Ministern påpekade stolt att Östlig förbindelse diskuterats i över 150 år. Det är förvisso sant, men det bör noteras att diskussionstiden nu alltså överstiger den tid det tog att elektrifiera hela landet, bygga ut välfärdssystemet och genomföra tre hela industriella revolutioner. Att en miljard kronor nu tillförs för att planeringen ska ”kunna påbörjas” antyder att de föregående 150 åren av diskussion inte räknas som planering i teknisk mening, vilket onekligen kastar ett visst ljus över vad som faktiskt försiggått på möten sedan 1870-talet.

Paketet på 1 200 miljarder löser för övrigt allt annat också

Östlig förbindelse ingår i ett bredare infrastrukturpaket värt 1 200 miljarder kronor som enligt regeringen ska rusta upp all befintlig infrastruktur i hela landet samt öka kapaciteten på både väg och järnväg fram till 2037. Paketet inkluderar även förbättrade kommunikationer till och från Arlanda, vilket nämndes två gånger under presskonferensen och sannolikt bör läsas som en signal om att Arlanda är med. Huruvida de 1 200 miljarerna är tillräckliga för samtliga dessa åtaganden är en fråga som enligt KTH-forskare besvaras med nej, men det är en detalj som får hanteras när planeringen av planeringen är avslutad.