NASA vill lösa månens energikris med kärnkraft — trots att ingen bor där
NASA vill sätta kärnreaktorer på månen. Noll invånare, miljarder dollar — men skalbarheten är outstanding.
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
NASA meddelade i veckan att man planerar att placera kärnreaktorer på månen. Beslutet beskrivs som ett genombrott för skalbar infrastruktur i ett område med exakt noll användare. Projektet beräknas kosta miljarder dollar, vilket enligt experter är en fullt rimlig KPI för ström till ingen.
Enligt NASA handlar det om att bygga upp en robust energiinfrastruktur inför framtida bemannade baser. Det är i grunden en klassisk fråga om att provisionera serverkapacitet före traffic — en best practice som varje senior DevOps-ingenjör känner igen. Att man råkar göra det på en himlakropp 384 000 kilometer bort utan atmosfär, vatten eller befolkning är en implementation detail.
Analog teknik i en post-digital kontext
Det mest anmärkningsvärda är att NASA fortfarande förlitar sig på kärnklyvning — en energikälla från 1940-talet. Tekniken har knappt uppdaterats sedan sin första commit. Man hade lika gärna kunnat montera en vedspis i en Tesla. ”Vi har utvärderat samtliga tillgängliga energi-API:er och landat i fission”, säger NASA:s projektledare utan ironi.
Kritiker har påpekat det uppenbara: det finns ingen på månen som behöver el. Men det avfärdar Dr. Linda Strömkvist, fiktiv professor i astrofysisk kapacitetsplanering vid KTH. ”Man bygger inte motorvägar efter att trafiken uppstått. Man bygger dem genom ödemark och hoppas på det bästa. Så fungerar all god infrastruktur”, säger hon. ”Dessutom har månen noll tech debt, vilket gör den till en ideal greenfield-miljö.”
Projektet har redan väckt intresse hos den privata sektorn. Elon Musk twittrade ett enda ord: ”Baserat.” Jeff Bezos ska enligt uppgift ha frågat om reaktorn kan levereras med Prime. Ingen av dem har förklarat vem som ska betala elräkningen.
Från svenskt håll är reaktionerna blandade. Energiminister Ebba Busch har inte kommenterat specifikt men meddelade via pressmeddelande att regeringen ”inte utesluter kärnkraft på någon himlakropp”. Vattenfall uppges undersöka möjligheten att sälja månström till baltiska kunder via en ännu obyggd havsundervattenskabel genom rymden.
NASA planerar att ha reaktorn operativ senast 2035, vilket i statliga projekttermer betyder ungefär 2047. Tills dess får månens enda invånare — en övergiven rover och ett amerikanskt flaggtyg — klara sig med solpaneler som analoga barbarer.
