Donald Trump har officiellt välsignat Viktor Orbán som sin föredragna europeiske allierade och kallar honom ’en broder i EU’. Experter runt om i världen är inte förvånade. Svenska kommentatorer är det.

Donald Trump har länge beundrat ledare som vet vad de vill – oavsett om demokratin håller med eller inte. Orbán passar därför som hand i handske. Eller, som man säger i Budapest, som en järnnäve i en sammetshandske.

En vänskap byggd på gemensamma värderingar – och gemensamma fiender

De två delar en djup övertygelse: att media ljuger, att migration är en katastrof och att EU är ett projekt uppfunnet för att störa dem personligen. ”Det är som Reagans och Thatchers vänskap, fast utan charm eller ideologi”, säger Dr. Helmut Braunschweiger, statsvetare vid Wienuniversitetet och författare till boken ’Autokratins estetik’.

Orbán har länge varit EU:s besvärliga farbror på julmiddagen. Nu har han fått ett brev från Amerika som säger att han egentligen är bordsvärd. Bryssel uppges ha tagit emot nyheten med den stillsamma förtvivlan som kännetecknar en kontinent med tusen års erfarenhet av dåliga nyheter.

I Sverige har reaktionerna varit mer komplicerade. Flera ledarskribenter har skrivit långa texter om vad detta ”egentligen betyder”. I Paris skrattade man. I Berlin ryckte man på axlarna. I Stockholm kallade man in en arbetsgrupp.

Det hela påminner starkt om situationen i Italien 1994, när Berlusconi klev in på den politiska scenen och världen reagerade med en blandning av fascination och uppgivenhet. Skillnaden är att Berlusconi åtminstone hade ett fungerande tv-nätverk. Trump har Truth Social.

En sak är dock solklar: när världens mäktigaste demokrati väljer sin favoriteuropé och valet faller på den man som stängt oberoende domstolar och köpt statliga medier – då behöver inte satiriker jobba särskilt hårt.

— Sonja Avvikelse, Utrikesredaktör, Riksbulletinen