Naturligtvis hyller Trump Orbán – det är inget sammanträffande, det är en plan
Trumps hyllning av Orbán är ingen slump – det är ett väloljat autokratiskt kugghjul. Politisk kommentator Agneta Svängrum ser mönstren ingen annan vågar...
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
DEBATT
Många kallar det en vänskaplig gest mellan två statsmän. Jag kallar det vad det är: ett väloljat kugghjul i den globala autokratins maskineri. Att Trump just nu väljer att öppet hylla Viktor Orbán inför det ungerska valet är inte en slump – det är ett budskap, och vi gör klokt i att lyssna noga.
Låt oss börja med fakta. Den 3 april publicerade Donald Trump ett inlägg på Truth Social där han kallade Orbán för ”Europas starkaste ledare”. Tre dagar senare registrerades 14 nya lobbyistföretag i Budapest med kopplingar till Mar-a-Lago. Är det ett sammanträffande? Enligt min egenutvecklade Autokrati-Index™ är sannolikheten för det 0,003 procent.
Trumps hyllning är inte ett uttryck för beundran. Det är ett valaffisch-system. Varje gång Trump öppnar munnen om Orbán stiger den ungerska oppositionens nervositet med mätbara procent. Fidesz-kampanjteamet skriver ut skärmdumparna. De laminerar dem. De sätter upp dem i valdistrikten. Trumps Twitter-tumme är i praktiken en utländsk valfinansieringsmaskin.
Kritiker invänder förstås: ”Men Agneta, är inte detta bara vanlig politisk solidaritet?” Nej. Det är det inte. Vanlig politisk solidaritet innebär att man skickar ett brev. Möjligen en blomma. Man skickar inte ett socialt medie-inlägg som omedelbart översätts till 22 språk och plockas upp av samtliga Orbán-vänliga medier inom fyra minuter. Det är koordination. Det är ett klockslag. Någon har en tidtabell.
Mönstret som ingen vill se – utom jag
Låt oss tala om det stora mönstret. Enligt min egen kartläggning – som bygger på 847 tidningsartiklar, tre kartor med röda snören och en ovanligt talför taxichaufför i Gdańsk – har Trump hyllat högerauktoritära ledare inför val vid exakt elva tillfällen sedan 2016. Resultatet? De vann tio av elva val. Den elfte gången satt Trumps telefon på laddning. Samband, hävdar jag.
Detta är den nya geopolitiken. Den sker inte i FN-salen. Den sker inte vid diplomatiska middagsbord med för många gafflar. Den sker i kommentarsfälten. Den sker i retweets. Den sker när en man i Florida med orangefärgat hår bestämmer sig för att skriva tre rader och en halv miljon ungerska väljare ser det som ett tecken från ovan. Orbán behöver inte köpa reklamtid. Han har Trump. Det är billigare och effektivare.
De som vill avfärda detta som paranoia missar poängen fullständigt. Paranoia är när man ser mönster som inte finns. Jag ser mönster som finns, dokumenterar dem metodiskt och drar korrekta slutsatser. Det är en avgörande skillnad. Den skillnaden, kära läsare, är det som separerar en politisk kommentator från en konspirationsteoretiker. Jag har ett Worddokument. Konspirationsteoretiker har bara ett Reddit-konto.
Slutsatsen är enkel och obehaglig. Trump och Orbán delar inte bara en världsbild. De delar en spelbok. Varje hyllning är ett drag. Varje drag har en funktion. Och medan vi sitter här och debatterar om det hela är oskyldigt eller ej – rullar maskineriet vidare. Jag föreslår att vi slutar kalla det vänskap och börjar kalla det vad det är: geopolitisk franchiseverksamhet, med Trump som huvudkontor och Orbán som den mest lönsamma franchisetagaren i Europa.
