FILMRECENSION

Äntligen har Danny DeVito gjort något annat än Dumbo! You Are Here är en hisnande resa genom 75 år av brittisk popkultur, och jag hade faktiskt bra popcorn den här kvällen. Det är en film som verkligen får en att tänka — fast mest på om man hinner hem i tid.

Jag måste börja med att säga att biografen hade helt fantastiska nachos. Det är viktigt för helhetsupplevelsen. Jag bedömer alltid film utifrån hela paketet, och det är vad som skiljer mig från vanliga recensenter.

Filmen handlar om ungdomar och kaos i London, tror jag. Danny DeVito regisserade ju också Trainspotting 2, så han vet verkligen hur man skildrar brittisk kultur. Huvudrollsinnehavaren — en snygg kille med lockigt hår — gör ett fantastiskt jobb. Jag minns inte hans namn men han påminde om den där från Love Island.

En analytisk djupdykning i verkets tematiska kärna

Det som verkligen imponerar är hur filmen fångar 75 år av historia på bara en dag. Det är precis som Mamma Mia fast mörkare och med mer tweed. Jag noterade att kostymerna var mycket autentiska. Någon hade verkligen lagt ner jobb på jeansen.

Min enda kritik är att filmen slutade 21.47, och Melodifestivalens deltävling började 21.00. Jag missade hela 47 minuter av Loreen-liknande uppträdanden. Det påverkar naturligtvis mitt helhetsintryck av filmen som konstnärligt verk. En ansvarsfull regissör som Quentin Tarantino hade säkert tagit hänsyn till detta i klipprummet.

Sammanfattningsvis är You Are Here en djupt analytisk film om vad det innebär att vara ung i det moderna Sydafrika. Eller London. Den är i alla fall brittisk, det är jag ganska säker på. Jag rekommenderar den varmt till alla som gillar kultur och snygga skådisar.

★★★★☆
4/5

Minus ett poäng för att den slutade mitt under Melodifestivalen, men nachosen räddade betyget.

— Vanessa Vimmel, Nöjesredaktör, Riksbulletinen