Robyn omdefinierar modernitetens kropp: Akademiker hyllar ’MILF-skivan’ som postfeministisk kanon
Robyn kallar sitt album 'en MILF-skiva' – och akademin svarar med Kant, queerteoretisk musikvetenskap och existentiell häpnad.
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
När Robyn beskriver sitt nya album ’Sexistential’ som ’en MILF-skiva’ skalvar det europeiska kulturetablissemanget i sina grundvalar. Det är inte bara ett popalbum. Det är, enligt ledande tolkare, inget mindre än en förhandling med tiden själv.
Robyn, vars artistskap länge fungerat som ett lackmuspapper för samtida identitetspolitik, har nu gett oss ett begrepp att arbeta med. ’MILF-skivan’ är inte ett uttalande. Det är en epistemologisk händelse. Orden landade i kulturvärlden som ett välriktat konceptuellt spjut.
Kroppen som diskursivt slagfält
Dr. Sigrid Wennerhjelm, docent i queerteoretisk musikvetenskap vid Södertörns högskola, är tydlig i sin analys. ”Det Robyn gör är att återerövra den reproduktiva kroppens libido från det patriarkala blicksystemet”, säger hon. ”’MILF-skivan’ är i grunden en kritik av Kants estetik.” Det är svårt att invända mot detta.
Begreppet MILF har länge cirkulerat inom pornografins semiotik. Robyn lyfter det nu in i konstmusikens diskurs. Denna förflyttning är inte trivial. Den är, vill man hävda, revolutionär.
Kulturminister Parisa Liljestrand ska enligt källor i Kulturdepartementet ha bett sin sekreterare googla vad MILF betyder. Resultatet uppges ha föranlett ett längre samtal om statliga konstbidrag. Departementet avböjer kommentar.
Man kan naturligtvis invända att Robyn bara pratade om sitt album på ett avslappnat sätt. Men en sådan läsning vore naiv till gränsen för det intellektuellt ohederliga. Konsten talar alltid mer än konstnären vet. Det gör artisten också.
Albumet ’Sexistential’ släpps inom kort. Recensionskopior har ännu inte distribuerats. Det hindrar inte ett flertal kulturjournalister från att redan ha publicerat sina analyser.
