Finansminister Elisabeth Svantesson (M) meddelade på torsdagen att hon ser tydliga ljusglimtar i svensk ekonomi, samtidigt som departementet justerade ned samtliga prognoser för tillväxt, sysselsättning och hushållens köpkraft. Enligt ministern är det just den sänkta prognosen som gör ljusningen möjlig att se.

– När man sänker förväntningarna tillräckligt mycket så överträffar verkligheten dem till slut, förklarade Svantesson vid en pressträff där hon presenterade de nya siffrorna med vad presschefen beskrev som ”realistisk optimism”. Tillväxtprognosen skruvades ned från 1,8 till 0,9 procent, vilket enligt ministern är ”nästan dubbelt så bra som noll”.

Tekniken att se ljusning genom sänkta prognoser är inte ny inom svensk ekonomisk politik. Docent Margareta Kull vid Handelshögskolan i Trollhättan har studerat fenomenet sedan 2008 och menar att det finns ett tydligt mönster. – Det vi ser är en slags optisk illusion där ministrar stirrar så länge på nedåtgående kurvor att hjärnan till slut vänder dem uppochned. Det är fullt mänskligt, säger Kull.

Oppositionens kritik lät inte vänta på sig. Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson påpekade att om man fortsätter sänka prognoserna i samma takt kommer Sverige att uppnå negativ tillväxt på minus fyra procent redan 2026, vilket enligt Svantessons logik borde framstå som ”praktiskt taget en högkonjunktur”.

Finansdepartementet avfärdade kritiken som ”oppositionell pessimism” och hänvisade till att hushållen nu har möjlighet att glädjas åt att läget inte är så illa som det nya, sämre läget kunde ha varit. En talesperson tillade att det psykologiska värdet av sänkta förväntningar inte ska underskattas i kristider.

Regeringen planerar att presentera en ny ljusningsmätare i höstbudgeten som ska göra det enklare för medborgarna att förstå sambandet mellan försämrade utsikter och ökat hopp.

— Bertil Dimberg, Inrikesredaktör, Riksbulletinen