Sverige har skickat människor till rymden snabbare än Sundbyberg grävt en tunnel. Nu är det dock officiellt: spåren ska ned i marken, och kommunen lovar att det hela ska gå relativt fort.

Det var år 2011 som planerna presenterades med pompa och ståt. Invånarna jublade. Politikerna log brett. Sedan hände ingenting, i tretton år.

Fördröjningen beror på en kombination av överklaganden, omprioriteringar och vad tjänstemän internt beskriver som ”tidernas mest komplicerade asfaltsfråga”.

Experter förklarar varför det tog så lång tid

”Infrastrukturprojekt av den här typen kräver ett visst mått av tålamod”, säger Bertil Schaktsson, docent i kommunal projektledning vid Högskolan i Mellansverige. ”Tretton år är egentligen ganska snabbt om man räknar med alla parametrar. Vilka parametrar? Det kan jag inte gå in på just nu.”

Kommunen själv är nöjd med tempot. En talesperson meddelade på tisdagen att projektet nu ”verkligen tar fart” och att man räknar med byggstart inom en snar framtid. En snar framtid definierades inte ytterligare.

Närboende har tagit nyheten med blandade känslor. Många har hunnit flytta, bilda familj och se sina barn växa upp med tågen på marknivå. En kvinna på Sturegatan uppgav att hon nu är för gammal för att bry sig, men att hon ändå är ”lite glad på principens vägnar”.

Enligt de senaste kalkylerna beräknas arbetet stå klart under tidigt 2030-tal, förutsatt att inga oförutsedda omständigheter uppstår – vilket, som alla vet, aldrig händer i svenska infrastrukturprojekt.