Vem gömmer sig bakom den anonyma avsändaren? En mejladress utan namn, utan ansikte, utan avsändarfoto i Outlook — men med ett digitalt fingeravtryck som pekar rakt mot Socialdemokraternas innersta rum. Riksbulletinen följer spåren i det som redan kallas Sverigedemokraternas julafton.

Det börjar, som alla verkliga mysterier, med en detalj. En anonym mejladress skickar en begäran om att få ut offentliga handlingar. Inget ovanligt i sig — offentlighetsprincipen är grundlag. Men varför, frågar sig den vakne läsaren, väljer avsändaren att dölja sin identitet som om det rörde sig om en visselblåsare i en diktatur och inte en partimedarbetare i Nacka?

Digitala fotspår genom korridorerna

Tekniska spår ska enligt uppgifter ha kopplat mejladressen till det socialdemokratiska kansliet. Uppges det. Av källor som vittnar om saken. Riksbulletinen har ännu inte kunnat utesluta att det rör sig om en praktikant som inte hittade knappen för att byta signatur, men indiciekedjan växer för varje timme.

”Det finns ingen lag som kräver att man uppger sitt namn när man begär ut handlingar,” säger Agnes Wallmark, docent i offentligrättslig panik vid Södertörns högskola. ”Men det finns en outtalad social konvention att man inte skickar anonyma mejl från sitt eget partikanslis IP-adress. Det är lite som att råna en bank med sitt eget nyckelband runt halsen.”

Frågan som ingen ännu vågat ställa rakt ut är den enklaste: Vad var det man ville läsa? Och varför kunde man inte bara fråga öppet? Socialdemokraterna har byggt ett helt varumärke på transparens, folkhem och raka besked. Att då smyga runt i offentlighetsprincipens gardiner som en tjuv i det egna hemmet vittnar om en paradox som borde studeras av filosofer snarare än av rättsreportrar.

En källa inom oppositionen, som naturligtvis vill vara anonym, beskriver händelsen som ”det mest socialdemokratiska som hänt sedan partiet uppfann att utreda sig själva.” Moderaterna ska enligt uppgifter redan ha beställt tårta. Sverigedemokraterna uppges ha skrivit tre pressmeddelanden innan lunch.

Kvar står medborgaren med en tidlös insikt: i ett land där alla har rätt att vara anonyma valde Socialdemokraterna att vara det på det mest igenkännbara sättet möjligt.