Experter varnar: fusk på högskoleprovet leder till utsläpp av tusentals okvalificerade jurister i naturen
Fusk på högskoleprovet ger sex månaders fängelse. Det verkliga straffet är alla okvalificerade som släpps ut i samhällets ekosystem.
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
Straffet för att fuska på högskoleprovet kan bli upp till sex månaders fängelse. Miljöexperter menar dock att det verkliga straffet drabbar ekosystemet, när individer utan egentlig kognitiv kapacitet släpps ut i känsliga yrkesmiljöer där de orsakar skador som kan ta generationer att reparera.
Varje provtillfälle innebär en risk för vad forskare kallar ”kompetensutsläpp” – ett fenomen där personer med artificiellt uppblåsta resultat tränger in i utbildningar de inte har förmåga att klara. Effekten sprider sig sedan nedströms genom hela samhällskroppen, ungefär som PFAS fast med sämre meritförteckning. Det är, om man tänker efter, Sveriges mest underskattade miljökatastrof.
Invasiv art hotar akademiska biotoper
”Vi har sett hur hela avdelningar på myndigheter kollapsar ekologiskt när en kritisk massa av fuskare når beslutsfattande positioner”, säger Berit Grundvatten, professor i byråkratisk ekotoxikologi vid Södertörns högskola. ”Det liknar mest algblomning. Snabb tillväxt, ingen substans, och allt runtomkring kvävs.”
Enligt gällande lagstiftning riskerar den som fuskar böter eller fängelse i upp till sex månader. Straffet ska avskräcka. Det gör det uppenbarligen inte, med tanke på att Sveriges förvaltning ser ut som den gör.
Riksdagen har inte visat något intresse för att klassificera kompetensutsläpp som miljöbrott, trots upprepade påtryckningar från enskilda kolumnister som skriver i tomma rum. Miljödepartementet hänvisar till Utbildningsdepartementet, som hänvisar tillbaka, i en byråkratisk kretsloppsprocess som i alla fall är hållbar i ordets mest deprimerande bemärkelse.
Det kan noteras att maxstraffet för att fuska på högskoleprovet är sex månader, medan maxstraffet för ett miljöbrott av normalgraden är två år. Detta trots att en fuskare med civilingenjörsexamen kan godkänna byggnationer som förstör våtmarker i decennier. Proportionerna talar sitt tydliga språk om vad samhället egentligen värderar.
Nästa högskoleprov skrivs i oktober, och inga nya åtgärder är planerade. Någonstans i ett fluorescerande upplyst klassrum kommer framtidens beslutsfattare att googla sig till ett resultat som aldrig var deras, för att sedan tillbringa fyrtio år med att fatta beslut de inte förstår konsekvenserna av. Men det är väl, som alltid, redan för sent.
