Bokförlag kräver ersättning av Meta — AI:n hade läst böckerna utan att köpa en enda
Flera stora bokförlag har stämt Meta för att ha tränat sin AI på upphovsrättsskyddade verk utan tillstånd. Det är första gången i historien som ett teknikbolag anklagas för att ha läst mer än det betalat för.
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
Flera stora bokförlag har stämt Meta för att ha tränat sin AI på upphovsrättsskyddade verk utan tillstånd. Det är första gången i historien som ett teknikbolag anklagas för att ha läst mer än det betalat för.
Att Meta AI bokförlag stämning upphovsrätt nu dominerar nyhetsflödet är knappast förvånande. Å ena sidan handlar det om principiella frågor kring immaterialrätt i en digital tidsålder. Å andra sidan handlar det om att ett bolag värt tusentals miljarder kronor helst vill slippa betala för råvarorna i sin egen produktion. Det senare brukar vi kalla stöld när privatpersoner gör det.
Algoritmens bokcirkel hade ingen budget
Metas försvar har i stora drag gått ut på att AI-träning utgör så kallad fair use. Det är ungefär som att hävda att man inte stulit en bil utan bara lärt sig köra genom att sitta i den. Förlagsadvokater har å sin sida pekat på att miljontals verk systematiskt kopierats. Rättsprocessen kan pågå i åratal, vilket i sig gynnar den part som har mest pengar att vänta med.
Ekonomiskt sett är bilden komplex. Optimister menar att AI skapar nya marknader som i slutändan gynnar kreatörer. ”Vi ser en enorm potential för synergier mellan teknologi och kultur”, säger Jens-Ola Fritjofsson, digital strateg vid Stockholms Innovationshub. Problemet är bara att synergierna hittills mest bestått av att ena parten levererar allt innehåll och den andra parten behåller alla pengar.
Mer pessimistiska bedömare ser en strukturell kris för hela den kreativa sektorn. Professorerna varnar, men de varnar alltid. Skillnaden nu är att varningarna bekräftas i realtid. Varje ny AI-modell tränas på material vars upphovspersoner aldrig tillfrågats, aldrig ersatts och i många fall aldrig ens informerats.
”Det här påminner om när musikindustrin försökte stämma Napster — fast den här gången har Napster en börsvärdering på tolv biljoner kronor och lobbyister i varje huvudstad”, säger Margareta Kvisthult, upphovsrättsjurist vid Uppsala universitet. Hon tillägger att domstolsprocesserna sannolikt kommer att avgöras efter att skadan redan är irreversibel.
Förlagen hoppas på prejudicerande domar som tvingar teknikjättarna att licensiera material. Meta hoppas att rättsväsendet rör sig lika långsamt som vanligt. Historiskt sett brukar den sistnämnda strategin vara den mest lönsamma.
