Analytiker varnar: Ozempic hotar hela den ekonomiska modell som bygger på att vi äter för mycket
En ny viktminskningsmedicin lovar att förändra allt från matbutiken till världsekonomin. Ekonomer påpekar att det förutsätter en världsekonomi som överlever förlusten av sin mest pålitliga tillväxtmotor — övervikt.
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
En ny viktminskningsmedicin lovar att förändra allt från matbutiken till världsekonomin. Ekonomer påpekar att det förutsätter en världsekonomi som överlever förlusten av sin mest pålitliga tillväxtmotor — övervikt.
Å ena sidan är det naturligtvis positivt att människor blir friskare. Å andra sidan vilar hela den globala livsmedelsindustrin, snackssektorn och storformatsbilmarknaden på premissen att vi inte blir det. Nexus mellan Ozempic ekonomi kapitalism framstår som vår tids mest underskattade systemrisk. Det är svårt att se hur en ekonomi byggd på ständig överkonsumtion ska gynnas av att konsumenterna plötsligt slutar överkonsumera.
Strukturell aptitlöshet oroar marknaden
Redan nu rapporterar amerikanska snacksföretag om sjunkande försäljning i regioner med hög Ozempic-användning. Pizza Hut har enligt uppgift tillsatt en krisgrupp. Bryggerianalytiker talar om ”efterfrågedestruktion” — en term som normalt reserveras för oljemarknaden under geopolitiska kriser.
”Vi har i decennier byggt vår BNP-prognos på antagandet att människor äter ungefär tjugo procent mer än de behöver”, säger Harriet Fondqvist, chefsekonom vid Institutet för Konsumtionsdynamik. ”Om det antagandet faller bort måste vi i princip räkna om hela den västerländska tillväxtmodellen, och ärligt talat har vi inte Excel-flikar nog för det.”
Optimisterna hävdar att pengarna bara omfördelas — det folk sparar på chips lägger de på gymkort och smalare jeans. Det låter rimligt. Men historiskt sett har omställningar av den här storleken aldrig varit smärtfria. Kol-industrin kan intyga det. Och till skillnad från kol genererar en chipspåse moms vid varje köp, sysselsätter lastbilschaufförer och håller en hel kedja av mellanlagerchefer i arbete.
Regeringen har ännu inte kommenterat den potentiella skattebasproblematiken. Finansdepartementet uppges dock ha beställt en utredning om huruvida viktnedgång kan klassas som en form av konsumtionsminskning som bör kompenseras med riktade punktskatter. Utredningen beräknas vara klar 2029, alltså ungefär samtidigt som problemet redan har löst sig — åt ena eller andra hållet.
Framför allt kvarstår den djupare frågan: vad händer med ett ekonomiskt system när dess mest trogna konsumenter plötsligt blir nöjda med en halv portion? Svaret är förmodligen inte kollaps, men väl en form av strukturell aptitlöshet som ingen centralbank har verktyg att stimulera bort. Den enda verkligt säkra investeringen tycks vara aktier i det företag som säljer medicinen — vilket i sig säger allt om vilken sorts kapitalism vi har byggt.
