En ny studie visar att redan tio minuters AI-användning försämrar kognitiv förmåga. Forskarna rekommenderar dock inte att sluta, utan att optimera sin lathet med bättre prompter.

Studien, publicerad i en tidskrift som ingen läste manuellt, visar att hjärnan börjar nedprioritera egna resurser efter kort AI-exponering. Det är i grunden en klassisk tech debt-situation. Hjärnan har skjutit upp kognitiva refaktoreringar i millennier. Att AI blottlägger detta är snarare en feature än en bug.

Analog kognition saknar skalbarhet

Kritiker hävdar att människor borde ”tänka själva” — ett begrepp som saknar tydlig RFC-specifikation. Det är som att föreslå att vi ska gå tillbaka till att navigera med papperskartor. Visst, det fungerade på stenåldern. Men ingen seriös aktör gör en rollback till legacy-hjärna i produktion.

”Problemet är inte att AI gör folk dumma. Problemet är att folk redan körde på en extremt ooptimerad kognitiv stack”, säger Dr. Freja Sandqvist, senior MLOps-strateg vid Linköpings Center for Applied Outsourcing. ”Vi borde se det som att AI äntligen exponerar den tekniska skulden i mänskligt tänkande.”

Regeringens digitaliseringsutredare Bengt-Ove Kruse meddelade att man tar studien på allvar. Han tillade dock att utredningen ännu inte läst hela rapporten. ChatGPT sammanfattade den på fyra sekunder, och slutsatsen blev att allt var lugnt. Best practice, enligt Kruse, är att låta AI bedöma om AI är ett problem.

Inom oppositionen kräver man en oberoende granskning. Dock har man ännu inte enats om huruvida ”oberoende” inkluderar att granskaren får använda stavningskontroll. Moderaterna föreslog en AI-driven kommission, men förslaget drogs tillbaka när prompten genererade en haiku om arbetslinjen istället.

Studien avslutas med rekommendationen att användare bör ta regelbundna pauser från AI för att träna hjärnan. Forskarna noterar dock att ingen av dem själva följt rådet sedan 2023.

— Kjell Khod, Chief Technology Correspondent, Riksbulletinen