I ett historiskt steg meddelar regeringen att grovt kriminella kanske inte borde få skattepengar. Beskedet kommer efter årtionden av vad experter kallar ’att inte ha kollat’. Oppositionen kräver en utredning av varför ingen utrett saken tidigare.

Justitieminister Gunnar Straffskärpning höll på tisdagen en presskonferens där han med allvarlig min förklarade att regeringen nu ämnar stoppa bidrag till personer som begår grova brott. ”Vi har länge misstänkt att kriminella har inkomster,” sa han. ”Nu visar det sig att en del av dem kommer från oss.”

Förslaget innebär att myndigheter ska kunna dela information med varandra. I praktiken betyder det att Försäkringskassan och Polisen för första gången sedan respektive myndighets grundande ska tillåtas att prata. Kritiker menar att detta kunde ha skett tidigare. Regeringen menar att tidigare inte är nu.

Myndighetssamverkan: ett nytt och oprövat koncept

”Det här är en teknisk revolution,” säger Britt-Inger Parallellspår, docent i offentlig ineffektivitet vid Lunds universitet. ”Att två statliga organisationer utbyter uppgifter om samma medborgare har aldrig testats i fredstid.” Hon påpekar att det krävt tre utredningar, två remissrundor och en pandemi för att nå denna punkt.

Enligt regeringens egna siffror rör det sig om hundratals miljoner kronor som årligen betalas ut till personer dömda för grov brottslighet. Summan har varit känd sedan 2018. Den har sedan dess nämns i fyra rapporter, två debattartiklar och ett avsnitt av Agenda. Ingen har agerat, men flera har reagerat.

Oppositionen kallar förslaget ”för sent och för lite”. Regeringspartierna kallar det ”historiskt”. Sanningen ligger som vanligt begravd i en SOU. Säkert är att presskonferensen varade i 22 minuter, varav 14 ägnades åt att förklara varför det inte gjorts förut.

Nästa steg är en utredning som beräknas vara klar 2026. Då har ytterligare en mandatperiod passerat, en ny regering tillträtt och förslaget kan presenteras som historiskt en gång till.